Regeringens flygningar mellan Arlanda och Bromma har skapat stor debatt.

Många raljerar över politiker som vill lägga ned Bromma men sedan flyger därifrån, medan andra, till exempel som trafikborgarrådet i Stockholm Daniel Helldén (MP) här på SVT Opinion argumenterar för Brommas nedläggning.

När nu den värsta upprördheten tycks ha lagt sig över flygningen, vilken handlade om avvikelse från normalstationering på Bromma, finns det anledning att verkligen se Brommas framtid och flygets miljöpåverkan i ett bredare perspektiv.

Först Bromma. Det är nu en bostadsfråga i Stockholm som föranlett en stor politisk turbulens och en speciell utredare som ska överväga att göra om mycket i Flygsverige för att kunna bygga bostäder just på Brommafältet.

Osäkerheterna är många. Beräkningar som gjorts av Stockholms handelskammare visar att cirka 24 000 jobb hotas om Bromma stängs. De flesta förlorade jobben riskerar ske ute i landet där många är beroende av Bromma.

Men samtidigt finns inget under bakom vad som krävs att utöka kapaciteten på Arlanda eller på några andra flygplatser för att kompensera ett nedlagt Bromma.

Sveriges regionala flygplatser är idag helt beroende av Bromma som sväljer nästan hälften av inrikesflyget till Stockholm. Inrikesflyget till Arlanda är något större.

Flygnäringen har i flera år efterfrågat en nationell flygstrategi, något Sverige saknar.

Att nu plötsligt lägga ned Bromma på grund av en bostadsfråga i Stockholm är helt fel väg att gå. Ska Brommas framtid övervägas måste frågan inkluderas i en samlad flygstrategi.

Så till miljöaspekten. Det är sant att flyget bidrar till koldioxidutsläppen men inte i den uppfattning som oftast framkommer i debatten. Av alla koldioxidutsläpp i Sverige står flyget för cirka två procent.

Trots att flyget ökar så minskar dess utsläpp. Smartare flygvägar, lättare flygplan och bättre motorer har minskat flygets utsläpp med 70 procent de senaste 40 åren.

Just nu står vi dessutom inför ett ganska fantastiskt skifte. Det går nu att flyga helt fossilfritt. Den förhållandevis lilla och dessutom kommunalt ägda flygplatsen i Karlstad är först i världen att erbjuda fossilfria flygbränslen.

Jo, ni läste rätt. Det nya bränslet kostar dock cirka tre till fyra gånger mer än traditionellt jetbränsle men flera initiativ görs för att skapa en storskalig produktion, för att få ned priset. Bland annat finns en fond för priskompensation som kan underlätta denna omställning.

Trots detta överväger ändå regeringen att införa en flygskatt.

En sådan skulle hämma flygandet men inte ta bort problemet, nämligen utsläppen. De stora bolagen kommer säkert kunna hantera en skatt men de mindre bolagen som opererar på de mindre flygplatserna kommer ha det svårare.

Det är de små redan utsatta flygplatserna som är de verkliga förlorarna på en flygskatt. I andra länder där en flygskatt införts har den också tagits bort.

Sverige har en enorm möjlighet att här kanske bli en ledande nation i världen när det gäller omställningen till fossilfria flygbränslen. I stället sneglar vi på att öka kostnaderna för hela branschen med en skatt. Det underlättar inte omställningen för ett fossilfritt flyg.

Uppmärksamheten runt regeringens flygvanor sätter hela flygets framtid i blixtbelysning. Inte bara regeringen behöver flyga från Bromma

Brommas framtid måste styras av en samlad flygpolitik, inte av en bostadsfråga i Stockholm.

Den bästa miljöinsatsen vi kan göra är att satsa på fossilfria flygbränslen, inte på en flygskatt.