Idag högtidlighåller vi Förintelsens minnesdag. Det har nu gått 71 år sedan döds- och koncentrationslägret Auschwitz befriades och hela världen kunde se de ohyggliga bilderna på offren för nazismen.
Förintelsen av sex miljoner judar, folkmordet på en halv miljon romer och 2,5 miljoner polacker och andra minoriteter, homosexuella, sjuka och politiskt oliktänkande är ett av 1900-talets mest fruktansvärda brott.
De judar och andra medlemmar i andra minoriteter som föll offer för Förintelsen mördades för att de tillhörde en etnisk minoritetsgrupp.
Hur kunde antisemitism och rasism få sådant inflytande i Europa att Förintelsen kunde äga rum?
Förklaringarna är naturligtvis flera och svaret inte enkelt; men 1930- och 40-talen radikalisering, hatpropaganda och splittring i Europa och de demokratiska krafternas oförmåga att i tid agera mot antisemitismen och fascismen spelade alldeles säkert en viktig roll.
Det får inte hända igen.
Ansvaret att förvalta minnet av Förintelsen handlar därför både om att hedra minnet av de miljoner offren och om att motverka antisemitism och rasism.
Kunskap är ett motgift mot antisemitism, afrofobi, islamofobi, antiziganism och fascism.
Regeringen genomför en rad satsningar, för att se till att nazismens och rasismens illdåd inte glöms bort.
Bland annat har Forum för Levande Historia fått utökat uppdrag, Skolverket genomför kunskapshöjande insatser i skolan och en nationell plan mot rasism implementeras.
Men det räcker inte att sprida kunskap.
Antisemitism och rasism finns fortfarande i Sverige och Europa. I Europa skördar antisemitismen åter dödsoffer.
Terroristattacken mot en kosherbutik i samband med massakern på tidskriften Charlie Hebdos redaktion i januari förra året, terroristattacken mot Köpenhamns synagoga i februari förra året och attacken mot Judiska museet i Bryssel 2014 är tre exempel.
Det är en helt oacceptabel utveckling.
En av rättstatens grundläggande uppgifter är att skydda medborgarna mot våld och hot särskilt när det utövas av grupper och personer som inte accepterar grundprincipen om människors lika värde.
I både Sverige och övriga EU-länder genomför säkerhetstjänsterna nu kraftfulla åtgärder för att bekämpa Daesh och andra terroristgrupper.
I Sverige har också oacceptabla attacker mot judar skett.
Regeringen är medveten om att det totala antalet anmälda hatbrott och hatbrotten med antisemitiska motiv ökar och flera åtgärder för att bekämpa hatbrotten genomförs därför.
Polismyndigheten höjer ambitionsnivån och större resurser satsas på att bekämpa hatbrotten.
Alla storstäder har nu särskilda avdelningar inom polisen för att bekämpa den här typen av brott.
Ett nationellt samrådsforum där representanter för utsatta grupper direkt kan föra dialog med polis och andra myndigheter kommer att inrättas så att samverkan mot hatbrotten kan förbättras.
Från regeringens sida kommer vi noga att följa upp polisens arbete så att de verkligen leder till att fler hatbrott klaras upp.
Nämnden för trossamfund kommer också att fördela minst 10 miljoner kronor till trossamfunden för säkerhetshöjande åtgärder.
Kampen för människors lika värde och mot antisemitism och rasism är en del av utrikespolitiken.
Sverige och EU har en stor uppgift i att stå upp för de värden om alla människors frihet och lika rättigheter som våra samhällen bygger på när vi formar och genomför vår utrikespolitik.
Sverige arbetar också för att stärka en dialogkultur och främja demokratisk utveckling för att på så sätt försämra förutsättningarna för att extremismen.
Främlingskap, hopplöshet och avstånd till politiska processer skapar inte extremistiska ideologier men de gör människor mer mottagliga för fascistiska, rasistiska och antisemitiska idéer.
Det arbetet sker inte minst genom prioriteringarna i biståndet.
Europas 1930- och 40-tal visar att rasismen kan hota den demokratiska ordningen.
Antisemitism och rasism är inte bara ett hot mot de grupper som hatet riktas mot, utan mot hela samhället.
Det öppna och demokratiska samhället är i den meningen också offer för de hot och attacker som sker mot enskilda grupper, till exempel mot judiska församlingar, eftersom angreppen slår mot vårt lands grundvalar: det öppna, demokratiska, fria och inklusiva samhället.
Kampen mot antisemitismen är ständigt aktuell.
Det är en strid för enskilda människors rättigheter men också för det öppna och demokratiska samhället.