Av de 3231 dopningstester inom handbollen som Wada (Internationella antidopningsbyrån) redovisar för 2013 har endast 5 varit EPO-tester och 16 tester för tillväxthormoner. Det skriver VG idag.

Att leta efter just EPO och tillväxthormoner görs sällan på grund av kostnaderna.

– Överlag testas det för lite, kan jag tycka. Ungefär 270 000 tester för hela världen under 2013 är ju väldigt lite om man ser till hur många idrottare och tävlingar det finns. Att leta efter EPO och tillväxthormoner är dyrt och det är ovanligt att man få positiva provsvar, säger antidopningexperten Arne Ljungqvist till SVT Sport.

– Det man gör idag är otillräckligt. Det är inte betryggande, och det gäller inte bara handbollen, säger han.

Han är noga med att poängtera att det inte bara rör handbollen utan idrotten i stort att det testas för lite. Ljungqvist vill bland annat se fler oannonserade dopningstester.

– Wada vill gärna se fler tester för EPO och tillväxhormoner, och man hoppas också att metoderna blir mer träffsäkra i framtiden. Fler oannonserade dopningstester, även när det inte är mästerskap, vore bra, fortsätter han.

Hur står risk är det att åka fast om man nu tar EPO eller tillväxthormoner?

– Generellt är risken att åka fast för dopning liten. Men risken att åka fast finns alltid, ungefär som risken att åka fast när någon kör bil rattfull. Men så länge risken finns att åka dit så är det nog många som drar sig för att göra det. Som tur är är det väldigt fult och skamfullt att fuska inom idrotten och det ger hopp, säger Ljungqvist.

Finns det verkligen någon poäng med att ta EPO eller tillväxthormon som just handbollsspelare?

– Absolut finns det effekter. På flera sätt. Tillväxthormon gör dig starkare och EPO påverkar inte bara orken utan det finns andra sätt som det påverkar presationen också, säger Ljungqvist.

Den absolut vanligaste dopningsmetoden är att idrottare tar steroider.