Så påverkar corona möjligheten att opereras


Vi har jämfört antalet operationer under en normalvecka i sjukvården med hur många operationer som genomförs nu – för att se hur coronaviruset påverkar antalet operationer som kan genomföras i svensk sjukvård.

Läs metodavsnittet i botten på den här artikeln för att förstå siffrorna rätt.

Coronaviruset får stora följdeffekter bortom de som drabbats av själva viruset. I spåret av pandemin har även antalet genomförda operationer minskat drastiskt i landet.

Under vecka 21 utfördes 68 procent färre elektiva (det vill säga icke-akuta) operationer jämfört med normalveckan i Sverige.

Siffrorna från SPOR innehåller en viss eftersläpning, vilket gör att senaste veckans siffror kan ändras något kommande vecka.

Tryck på en linje för att veta mer om förändringen i antalet operationer i regionen/på sjukhuset vid olika tidpunkter. Tryck på en region under grafen för att se utvecklingen i den regionen. Använd knapparna för att byta vy mellan elektiva och akuta operationer.


Har din operation blivit inställd? Dela med dig av dina erfarenheter här.


Källa och metod


Källa: SPOR - Svenskt perioperativt register

Vad säger operationsindexet?

Indexet visar antalet operationer som faktiskt genomförs en särskild vecka, jämfört med antalet operationer en normalvecka. Normalveckan ges index 100. Förändringen i antalet genomförda operationer, både för de elektiva och akuta operationerna, visar vilken påverkan som det finns på operationskapaciteten. Det indexvärde vi får fram tar vi minus 100 för att få fram skillnaden mot index (det vill säga normalveckan). Ett värde på exempelvis -40 säger att man genomförde 40 procent färre operationer under mätveckan än vad man brukar utföra under en normalvecka.

Normalvecka: Hur många operationer som i genomsnitt genomfördes per vecka under veckorna tre-sex år 2020.

Som tydligt syns i grafiken så är operationerna, framför allt de elektiva, betydligt lägre vecka 1 och 2 jämfört med våra normalveckor. Det beror på att en stor del av den planerade verksamheten på sjukhusen går ner på storhelger och semestrar, och att det därefter tar lite tid innan planerade ingrepp börjar utföras i samma skala som vid normal verksamhet.

Elektiva operationer: Planerade kirurgiska ingrepp som kan senareläggas eller inte genomföras alls utan fara för patienten. Exempel på ingrepp som vanligen är elektiva är borttagande av halsmandlar, knäprotes vid ledsjukdom eller biopsi för att reda ut om patienten har cancer. Andra exempel är skoliosoperation, gastric bypass och sterilisering. Majoriteten av alla operationer som utförs är elektiva (cirka 70%).

Akuta operationer: Skador eller åkommor som i normalfallet bör opereras omedelbart eller inom en viss begränsad tid, exempelvis livshotande blödning, blindtarmsinflammation eller benbrott.

Det finns ingrepp som ibland är elektiva, ibland akuta. Ett exempel är kejsarsnitt. Ett kejsarsnitt är vanligen planerbart, och räknas därmed som ett elektivt ingrepp. Men när exempelvis barnets hjärtverksamhet blir allvarligt påverkat, eller att mammans liv hotas av inre blödningar eller allvarlig havandeskapsförgiftning - då blir kejsarsnittet akut.

Ofullständig rapportering

Några sjukhus har inte rapporterat data för några av veckorna vilket kan påverka kurvorna för regionerna som sjukhusen ligger i. Likaså är sjukhus med färre än 10 operationer en normalvecka inte särredovisade.

Visualiseringarna i artikeln stöds inte i Internet Explorer. Använd en annan webbläsare för att se graferna.


Här kan du se mer från SVT Datajournalistik


SVT Datajournalistik

Ola Hjalmarsson

Lotta Sima

Publicerad: 9 april 2020


Uppdaterad: 28 maj 2020 10:30