En koll
på kolet


Kol är en billig energikälla som är ryggraden i många länders elförsörjning. Den stora tillgången kombinerat med lättheten att lagra och transportera har gjort kolet till en av de mest framgångsrika energikällorna vi har.


Men det är också den enskilt största utsläppskällan av koldioxid i världen.


Välkommen in i kolets värld.


Kolets användning som energikälla av människan har en lång historia som sträcker sig tillbaka över 3000 år före vår tideräkning. Kolet var avgörande för industrialiseringen under 1800-talet och dominerade som energikälla fram till den senare delen av 1900-talet då oljan tog över.

Men de senaste 20 åren har kolet sett en renässans. Och inte minst tack vare utbyggnaden av kolkraftverk i Kina och Indien är kol idag det fossila bränsle som orsakar störst andel koldioxidutsläpp – närmare 15 miljarder ton per år.



Kolets historia börjar i marken. Död växtmateria som omvandlats till torv bildar efter miljontals år av tryck och värme det kol vi använder som energikälla. Genom århundradena har tekniken och processerna för att utvinna kolet effektiviserats och skalats upp.

I dag används bland annat så kallade skovelhjulsgrävmaskiner för att gräva fram kolet. De kan väga över tio tusen ton och kan gräva ut hundratusentals kubikmeter per dag. Ett exempel är den här, som används vid gruvan Hambach, utanför Köln i Tyskland.


Brunkolsgruvan utanför Köln är öppen, alltså sker brytningen ovan jord. Maskinen du ser på bilden är cirka 150 meter lång. Vi zoomar ut.


Gruvan ligger ungefär tre mil från miljonstaden Köln, mitt i det tyska Rhenlandet.


Vi tittar på satellitbilder från platsen tagna från 2019 till 1991 och kan se hur gruvan växt fram under åren.


Tyskland är det land inom EU som använder mest kolkraft, men enligt ett förslag som lades i januari 2019 ska det ändras. Regeringens kolkommision vill att de sista tyska kolkraftverken ska stängas senast 2038 och elproduktionen vara kolfri.


Så spred sig kolet över världen

Det största användingsområdet för kol globalt är elproduktion i kolkraftverk. Kolet eldas för att omvandla vatten till ånga som driver turbiner som driver generatorer som producerar elektricitet.

Kolet står idag för 38,5 procent av den globala elproduktionen, enligt Internationella energirådet.

Den första stora expansionen av kolkraftverk skedde på 1950-talet i USA. Därefter började Europa sin utbyggnad av kolkraftverk, och de senaste 20 åren har expansionen främst skett i Indien och sydöstra Asien.

Scrolla vidare för att se när och var kolindustrin har växt fram sedan 1927. I grafen under kartan visar vi hur många miljoner ton CO2-utsläpp som förbrukningen av kol bidragit med.


När vi lägger till utsläppsnivåer för olja och gas för att kunna jämföra de olika bränslena ser vi att kolet stod för mest utsläpp fram till slutet at 70-talet, då oljan tog över.

Sedan mitten på 2000-talet är dock kolet återigen den största källan till koldioxidutsläpp.



Producenter och konsumenter


– Kina står för ungefär hälften av världens förbrukning av kol


Indien är näst störst, de gör av med 12 procent. Usa kommer trea med sina 8,4 procent av världens förbrukning. Resterande delar av världen gör av med ungefär 29,1 procent, eller ungefär en tredjedel.


Kina även största producenten

Många av de länder som förbrukar mest kol är allt annat än självförsörjande, det finns flera stora producenter:

Kina är det land som utvinner mest kol, 46,7 procent av allt kol i världen, men det räcker inte till deras egna behov. Näst störst är USA och på tredje plats finner vi Indonesien. Sen har vi Indien, som är världens näst största konsument och slutligen Australien som världens femte största producent.

Resten av världen står för ungefär 20 procent av utvinningen.



De köper och säljer mest kol


Handel av kol sker främst mellan några få länder

Här har vi de länder i världen som handlar mest med kol, samt Sverige. Sverige exporterar ingen kol och importerar relativt lite i jämförelse med de stora importörerna. Strecken från sverige (uppe till vänster) är ljusa och tunna vilket innebär ett litet flöde av kol.

De som har tydligast streck är Australien, Japan och Kina. De är de länder som handlar mest.

Nu ska vi titta lite närmare på vilka som importerar och köper mest kol. Siffrorna är från UN Comtrade 2018.


Toppköpare: Japan, Kina, Indien, Sydkorea

Det är framförallt de stora industriländerna i Asien som köper kol. Japan är världens största importör, tätt följt av Kina. Men Kina utvinner mycket mer kol än Japan, så trots att de importerar mindre gör de av med mer.


Toppsäljare: Australien, Indonesien, Ryssland (och USA)

Hur stora cirklarna är visar hur stor del av den totala handeln som utgörs av landet. Australien står för 35,2% av all export av kol.

Vi kommer titta närmare på enskilda länder senare, men först ska vi titta på vilka som köper kol.


Viktigaste exportvaran för: Mongoliet, Australien, Colombia och Indonesien.

Den här grafen visar hur stor del av landets totala exporter som består av kol.

Här sticker Mongoliet ut, 41% av hela landets export-ekonomi består av kol.

Kolhandeln är också viktig för Colombia och Indonesiens ekonomi.

För Australien, världens största exportör, står kolhandeln för 19,4% av landets export.

Vilka handlar med Australien?

Australien är som sagt världens största exportör och de som köper av landet är framförallt de stora och växande asiatiska industriländerna Japan, Kina, Indien och Sydkorea.

Handeln verkar vara global - även Europa köper australiensiskt kol. Tyskland köpte till exempel kol för 5,8 miljarder kronor och Sverige för 2,2 miljarder kronor år 2018.

Den största kunden, Japan, köpte för ungefär 141,1 miljarder kronor.

Vilka handlar med Japan?

De gula cirklarna är länder som Japan köper kol från, framförallt köper de från Australien. Den näst största handelspartnern är Indonesien, för ungefär 28,1 miljarder svenska kronor. De köper alltså ungefär 5 gånger mer från Australien än från Indonesien.

Från USA köper Japan kol för ungefär 14,4 miljarder.

Vilka handlar med USA?

USA exporterar mer kol än vad de importerar. De enda länder vi har med här som inte gör det är Indonesien och Columbia.

USA har inte har någon dominerande partner men den största är Indien med sina 17,1 miljarder.

Kina som var världens näst största importör köpte för 3,3 miljarder kronor.

Vilka handlar med Kina?

Kina importerar mer kol än de exporterar. Majoriteten av deras kol kommer från Australien och Indonesien. Men handeln är också stor mellan grannländerna - från Mongoliet köper Kina kol för 26,6 miljarder kronor. Från sin granne Ryssland köpte de kol för 22,2 miljarder.

Vilka handlar med Ryssland?

Ryssland exporterar kol, ingen import hos dem är stor nog att synas i vår visualisering.

Förutom att förse de öst-asiatiska industriländerna med kol skickas en del till Europa. Tyskland köper för 15,1 miljarder. Ukraina för 17,1. Och Sverige för 0,5 miljarder kronor

Till världens tredje största importör av kol, Indien, skeppas det kol för 5,1 miljarder - i jämförelse en ganska liten kund.

Vilka handlar med Sverige?

Sverige är ingen stor importör, men det kol som vi importerar köper vi framförallt från Australien, USA och Ryssland.

Utforska själv

Här kan du utforska materialet själv.



Källor och metod.


CO2 utsläpp


Global Carbon project

Boden, T.A., G. Marland, och R.J. Andres. 2018. Global, Regional, and National Fossil-Fuel CO2 Emissions. Carbon Dioxide Information Analysis Center at Appalachian State University, Boone North Carolina,


Satellitbilder


Terra Metrics, Landsat, Copernicus, Google


Kolkraftverk


Global Coal Plant Tracker, Global Energy Monitor

Ett kolkraftverk består ofta av flera enheter. Ibland tillkommer eller försvinner enheter från ett kraftverk. Vi har räknat ett kraftverk som aktivt från det att den första enheten byggs till det att den sista stängs ner. Utsläppen från enskilda kraftverk har uppskattats genom att summera utsläppen från alla enheter som varit aktiva under någon period då kraftverket varit aktivt. Utsläppen från enskilda kraftverk ska därför läsas som det maximala möjliga per år under den period som kraftverket varit aktivt.


Kolförbrukning och produktion


Statistical Review of World Energy, BP


Kolhandel


UN Comtrade Database, UN

Materialet bygger på vad länderna själva rapporterar in till UN. Varje land rapporterar hur mycket det har importerat och exporterat av en viss kategori för varje land. Ofta stämmer dessa par inte överens, summan av importerna som ena landet rapporterar stämmer inte överens med summan av exporterna som det andra landet rapporterat. I denna artkiel har en medelvärde mellan dessa två rapporeringar använts.


Visa


SVT Datajournalistik

Oskar Nyqvist, Ola Hjalmarsson, Martin Hedström, Linnea Heppling, Fredrik Edgren

Här kan du se mer från SVT Datajournalistik

Publicerad: 10 December 2019