Över­dödlighet


– under coronakrisen


Varje år dör runt 90 000 personer i Sverige. Innan pandemin så innebar det att i genomsnitt runt 1 700 människor per vecka miste livet. Coronavirusets framfart tog den siffran upp till en topp på 2 500 döda under en vecka i början av april.

Här är en koll på överdödligheten under coronakrisen – i Sverige och i våra regioner.

Under normala omständigheter så följer dödstalen en relativt jämn årscykel, där fler dör under vintermånaderna än under sommarmånaderna på grund av bland annat halkolyckor och influensasäsongen.

När vi tittar antalet dödsfall per vecka de senaste fem åren så ser vi att det vanligtvis brukar röra sig mellan knappt 1 500 till drygt 2 000 per vecka.


2020 började som ett relativt bra år sett till antalet döda – dödstalen låg i den undre kanten av det normala de senaste åren.

Tittar man enbart på dödligheten mellan den 1 januari och 15 mars i år så får man talet -1448, alltså så många färre dödsfall än genomsnittet för de senaste fem åren under den perioden.

Men efter vecka tolv börjar en dramatisk ökning, med en topp på över 2 500 döda.

Den senaste tiden har veckodödstalet åter minskat och börjar nu återgå till mer normala nivåer.

Ingen vet ännu hur den här pandemin och hur alla åtgärder som vidtagits kommer att påverka det slutgiltiga dödstalet för år 2020 och om det blir en överdödlighet och hur stor den i så fall blir. Det kan bara tiden utvisa.

Skillnaden mellan könen

Jämför man dödstalen mellan könen så ser man att kvinnor till en början hade något högre dödstal än män, men att fler män dog under peaken av epidemin.

Överlag så följer dock både män och kvinnor en liknande trend under epidemin.

Stora regionala skillnader

Covid-19 har inte drabbat hela landet i lika stor utsträckning. Vissa delar har drabbats särskilt hårt av virusets framfart, vilket blir tydligt när man jämför hur många som dött per vecka, region för region.

Stockholmsregionen har blivit värst drabbad. Under vecka 15, den värsta veckan hittills under pandemin, dog 781 personer. Det är mer än 2,5 gånger så många som genomsnittet samma vecka under tidigare år.

I Västerbotten har tvärt om färre än vanligt hittills dött under året.

Tryck på "Antal" för att se det faktiska antalet som dött 2020 och i genomsnitt åren 2015-19. Tryck på "Skillnad" för att se den procentuella skillnaden mellan 2020 och genomsnittet (visas som 0%) 2015-19. Tryck på "Per 100k" för att se antalet döda per 100 000 invånare 2020 och åren 2015-2019.

Kumulativt antal döda

När vi tittar på det kumulativa, det vill säga sammanlagda, antalet personer som dött vid varje given dag i år och motsvarande dag de föregående fem åren så ser vi ett liknande mönster som i tidigare grafer. Under årets 100 första dagar låg 2020 års nivåer i linje med, eller till och med något lägre än, flera av de tidigare åren. Därefter börjar kurvan stiga och lägger sig ovanför de tidigare åren.

Tryck i linjediagramet för att gå till en specifik dag. Stapeldiagramet under linjediagramet uppdateras då med data för den aktuella dagen. Tryck på playknappen ovanför stapeldiagramet för att spela upp utvecklingen under året.


Metod och källor

Antal dödsfall i Sverige är hämtade från SCB. Sifforna är preliminära och kan komma att ändras. Därför redovisar vi inte siffror från de senaste två veckorna.

I graferna som bygger på data från SCB visas inte vecka 1 och vecka 53 eftersom de oftast är färre än sju dagar.

I uträkningen över antal fall per 100 000 invånare räknar vi utifrån SCB:s befolkningsstatistik per län och per år och månad.

Men eftersom befolkningsstatistik släpps med viss fördröjning och därför inte finns för de senaste månaderna så har vi i de nyaste siffrorna utgått ifrån den senaste befolkningsstatistik som finns tillgänglig för varje län.

I en tidigare version av den här artikeln visade vi även en jämförelse mellan olika europeiska länders så kallade z-värden för överdödlighet, baserat på siffror från EuroMOMO.

På grund av hur z-värdet räknas ut kan en jämförelse mellan länder lätt misstolkas, eftersom z-värdet hos länder med mindre befolkning ofta blir mindre. Därför har vi valt att inte ha med jämförelsen av z-värden i den här uppdaterade versionen.


Visa

Här kan du se mer från SVT Datajournalistik


Ola Hjalmarsson

SVT Datajournalistik

Publicerad: 15 juli 2020

Uppdaterad: 19 oktober 2020 10:50