Över­dödlighet


– under coronavåren


Varje år dör runt 90 000 personer i Sverige. Innan pandemin så innebar det att i genomsnitt runt 1 700 människor per vecka miste livet. Coronavirusets framfart tog den siffran upp till en topp på 2 500 döda under en vecka i början av april.

Här är en koll på överdödligheten under coronakrisen – i Sverige, i våra regioner och i Europa.

Under normala omständigheter så följer dödstalen en relativt jämn årscykel, där fler dör under vintermånaderna än under sommarmånaderna på grund av bland annat halkolyckor och influensasäsongen.

När vi tittar antalet dödsfall per vecka de senaste fem åren så ser vi att det vanligtvis brukar röra sig mellan knappt 1 500 till drygt 2 000 per vecka.


2020 började som ett relativt bra år sett till antalet döda – dödstalen låg i den undre kanten av det normala de senaste åren.

Tittar man enbart på dödligheten mellan den 1 januari och 15 mars i år så får man talet -1448, alltså så många färre dödsfall än genomsnittet för de senaste fem åren under den perioden.

Men efter vecka tolv börjar en dramatisk ökning, med en topp på över 2 500 döda.

De senaste veckorna har veckodödstalet åter minskat och börjar nu återgå till mer normala nivåer.

Ingen vet ännu hur den här pandemin och hur alla åtgärder som vidtagits kommer att påverka det slutgiltiga dödstalet för år 2020 och om det blir en överdödlighet och hur stor den i så fall blir. Det kan bara tiden utvisa.

Skillnaden mellan könen

Jämför man dödstalen mellan könen så ser man att kvinnor till en början hade något högre dödstal än män, men att fler män dog under peaken av epidemin.

Överlag så följer dock både män och kvinnor en liknande trend under epidemin.

Stora regionala skillnader

Covid-19 har inte drabbat hela landet i lika stor utsträckning. Vissa delar har drabbats särskilt hårt av virusets framfart, vilket blir tydligt när man jämför hur många som dött per vecka, region för region.

Stockholmsregionen har blivit värst drabbad. Där har sammanlagt mer än 2 200 fler personer avlidit under 2020 jämfört med genomsnittet åren 2015 till 2019. Under vecka 15, den värsta veckan hittills under pandemin, dog 781 personer. Det är mer än 2,5 gånger så många som genomsnittet den veckan tidigare år.

I Västerbotten har tvärt om 108 personer färre än vanligt hittills dött under året.

Tryck på "Antal" för att se det faktiska antalet som dött 2020 och i genomsnitt åren 2015-19 och tryck på "Skillnad" för att se den procentuella skillnaden mellan 2020 och genomsnittet (visas som 0%) 2015-19.

Sverige och Europa

Hur ligger då Sverige till i jämförelse med andra länder?

Det europeiska nätverket EuroMOMO samarbetar med europeiska smittskydds- och folkhälsoinstitut för att ta fram en jämförbar bild över överdödligheten i olika europeiska länder.

Genom att justera för säsongsfluktuationer och trender, och sedan titta på hur mycket antalet döda en given vecka skiljer sig från det normala i landet, har EuroMOMO tagit fram ett "Z-värde" över överdödlighet som är jämförbar mellan länder.

Ett Z-värde på noll motsvarar här den dödlighet man kan förvänta sig en normal vecka i landet.

Även här ser vi att Sverige i början av året låg något under det normala när det gäller överdödlighet. Vår topp vid vecka 15 låg vid ett z-värde strax under 13, vilket är lägre än många andra av de europeiska ländernas maxnivåer.

Samtidigt har tidsperioden med z-värden över det normala varit längre för Sverige än för många andra länder.

Nederländerna nådde till exempel sin topp med ett z-värde på knappt 22 en vecka innan Sveriges topp, men är sedan vecka 20 nere på normala nivåer igen.

Du kan också titta på hur överdödligheten har sett ut i olika åldersgrupper.


Metod och källor

Antal dödsfall i Sverige är hämtade från SCB. De redovisar inte siffror från de senaste två veckorna på grund av att de är preliminära, därför gör inte vi heller det.

I graferna som bygger på data från SCB visas inte vecka 1 och vecka 53 eftersom de oftast är färre än sju dagar.

Materialet för jämförelsen mellan länder är från EuroMOMO. Hos dem kan du också läsa mer om hur Z-värdet räknas ut.

Att jämföra länder med varandra är svårt av flera skäl. Olika länder har olika förutsättningar som åldersstruktur och prevalens av riskfaktorer hos befolkningen, vilket påverkar dödligheten vid en pandemi.

Z-värdet är ett försök att ta hänsyn till vissa av svårigheterna, genom att ta hänsyn till naturliga säsongsvariationer, trender och den normala variationen i antalet döda i ett land. Men metoden har sina svagheter och överdödligheten i länder med mindre befolkning riskerar att underskattas.


Visa

Här kan du se mer från SVT Datajournalistik


Ola Hjalmarsson

SVT Datajournalistik

Publicerad: 15 juli 2020

Uppdaterad: 15 juli 2020 17:53