Skådespelarna Anne-Marie Duff, Carey Mulligan och Helena Bonham Carter i filmen Suffragette. Foto: Steffan Hill /Noble Entertainment

100 år sedan kvinnor fick rösträtt – så skildras kampen i kulturen

Publicerad

För 100 år sedan, den 24 maj 1919, klubbade Sveriges riksdag igenom beslutet om kvinnlig rösträtt. Kvinnors kamp för rösträtt har också skildrats i en mängd olika former, film, tv-serier, bildkonst och på scen. Kulturnyheterna har listat ett antal exempel.

Rösträtten är historiskt sett en av kvinnorörelsens stora frågor och blev till slut, efter en stark opinionsbildning utanför Sveriges riksdag, verklighet den 24 maj 1919. Kvinnors kamp för rösträtt har också skildrats i kulturen, både i och utanför Sverige.

FILM OCH TV

Suffragette (2015)

En brittisk dramafilm i regi av Sarah Gavron som skildrar suffragetternas kamp för rösträtt i England under tidigt 1900-tal. I huvudrollerna ses bland annat Carey Mulligan, Helena Bonham Carter och Meryl Streep.

Skådespelarna Anne-Marie Duff, Carey Mulligan och Helena Bonham Carter i filmen Suffragette. Foto: Steffan Hill /Noble Entertainment

Fröken Frimans krig (2013)

En TV-serie där skådespelaren Sissela Kyle spelar den liberala kvinnorättskämpen Dagmar Friman, en fiktiv version av Anna Whitlock som 1905 grundade konsumentföreningen Svenska hem.

Skådespelarna Sofia Ledarp och Sissela Kyle i Fröken Frimans krig (2013) Foto: Peter Cederling/TT

Selma (2014)

Ava DuVernays amerikanska dramafilm skildrar marscherna för medborgarrätt i USA. Marcherna leddes bland annat av Hosea Williams och Martin Luther King.

The Black Suffragist: Trailblazers of Social Justice (under produktion)

En dokumentär av filmskaparen Jennifer Rolle som skildrar afro-amerikanska kvinnors kamp för rösträtt som startade redan 1848.

Ur dokumentären The Black Suffragist: Trailblazers of Social Justice

LITTERATUR

Pennskaftet (1910)

Elin Wägners kultroman kretsar kring journalisten och kvinnorättskämpen Barbro Magnus och hennes kamp för kvinnors rätt att rösta i Sverige. Romanen väckte stor uppmärksamhet, bland annat på grund av Wägners syn på sexualmoral. Hon menade att kärlek är viktigare än ett vigselbevis.

Författaren Elin Wägner. Foto: Bertil Danielsson/TT

Tillbaka till henne (2012)

Sara Lövestams roman är både en kärlekshistoria och en skildring av rösträttsrörelsen i Sverige. I romanen möter folkskollärarinnan Signe agitatorn Brita Löfstedt, då rösträttskampen kommer till Tierp.

Hertha (1856)

Fredrika Bremers romankaraktär Hertha vill inte bli bortgift och kräver att kvinnor ska kunna bli myndiga, något som ledde till häftig debatt i riksdagen. 1858 beslutade Sveriges riksdag att ogifta kvinnor skulle kunna bli myndiga.

Författaren Fredrika Bremer Foto: Pressens Bild/TT

Kvinnor på gränsen till genombrott: Grupporträtt av Tidevarvets kvinnor (2015)

Ulrika Knutsons bok ger röst åt 1920-talets kvinnor varav flera har skrivits ut ur historien. I centrum står Fogelstadgruppen och kvinnorna runt tidningen Tidevarvet.

SCENKONST

Jösses flickor – Befrielsen är nära (1974)

Suzanne Osten och Margareta Garpes pjäs Jösses flickor – Befrielsen är nära handlar om kvinnorörelsens historia och hade premiär på Stockholms stadsteater. Uppsättningen gjorde succé och 2006 sattes Malin Axelssons uppföljare Jösses flickor – Återkomsten upp på samma teater.

Författarna och regissörerna för Jösses flickor, 1974 och 2006. Foto: Jurek Holzer/SvD/TT

Räddad (1882)

Författaren och dramatikern Alfhild Agrell var en av de mest spelade på Sveriges teaterinstitutioner under sent 1800-tal. Genombrottet kom med pjäsen Räddad som hade premiär på Dramaten 1882. Den handlar om en kvinna som bryter upp från sitt äktenskap efter att hennes man har satt familjen på ekonomiskt obestånd.

Ett dockhem (1879)

Henrik Ibsens pjäs från 1879 spelas än i dag och kretsar kring karaktären Nora som är gift med bankdirektör Torvald Helmer. Dramat handlar om, och är en kritik av, äktenskapet och kvinnans roll i detta. Pjäsen slutar med att Nora lämnar hem, man och barn för att bli fri.

Ur Henrik Ibsens Ett dockhem. Här med Helena Bergström som Nora. Foto: Jurek Holzer/SvD/TT

Votes for Women (1907)

I pjäsen Votes for women, författad av suffragetten och skådespelaren Elizabeth Robins, följer vi Vida Levering, en kvinna som blir en del av suffragetternas kamp för kvinnors rättigheter. Pjäsen tros ha gett upphov till flera liknande pjäser på samma tema.

BILDKONST

Ristningar i betong (1961–65)

Siri Derkerts utsmyckning i Östermalmstorgs tunnelbana i Stockholm är en hyllning till freds- och kvinnorättsrörelsen. Betongristningarna skildrar medlemmarna i Fogelstadgruppen samt andra historiska kvinnor som filosofen Simone de Beauvoir, poeten Sapfo och författaren Elin Wägner.

Siri Derkert visar sitt verk Ristningar i betong Foto: Owe Sjöblom/SvD/TT

Eka (2017)

Skulptören Ann-Charlott Fornheds offentliga verk Eka i Katrineholm är en hyllning till det arbete som gjordes på Kvinnliga medborgarskolan vid Fogelstad 1925-1954. Där utbildades tusentals av Sveriges kvinnor, som 1921 fått rösträtt, till samhällsdeltagande på lika villkor i politiken.

The dinner party (1974-1979)

Konstnären Judy Chicagos kultförklarade verk The dinner party består av ett triangulärt middagsbord dukat till minne av ett stort antal namngivna historiska och mytologiska kvinnor, som författaren Virgina Woolf, aktivisten Susan B. Anthony och konstnären Georgia O'Keeffe.The Dinner Party blev en vattendelare i den samtida debatten.

The dinner party av Judy Chicago Foto: Wikimedia

De fem första kvinnorna i riksdagen 1921 (1970)

1970 gav konstfrämjandet ut ett antal träsnitt av konstnären Sven Ljungberg som skildrade den svenska arbetarrörelsen. I De fem kvinnorna i riksdagen 1921 som finns på Gävle sjukhus avbildas Agda Östlund, Nelly Thüring, Elisabeth Tamm, Bertha Wallin och Kerstin Hesselgren.

De fem första kvinnorna i riksdagen 1921 av konstnären Sven Ljunggren (beskuren) Foto: Region Gävleborg

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer