Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Annika Ström Melin: ”Finns en ilska att behöva följa beslut som fattas någon annanstans”

Så har världen (inte) förändrats sedan Berlinmurens fall

Publicerad

Det har hunnit hända en hel del under de 30 år som gått sedan Berlinmurens fall – bland annat har nya ogenomträngliga gränser upprättats runt om i världen. Journalisten Annika Ström Melin gör ett försök att sammanfatta vår nutidshistoria i sin nya bok Världen sedan 1989.

– Det är så konstigt med tid. Jag tycker det är alldeles nyss som Berlinmuren föll. Samtidigt, har jag insett när jag har skrivit den här boken, är det ju mitt liv på något sett, säger Annika Ström Melin.

Hon är journalist och har under större delen av sin karriär bevakat händelser i Europa, senast som Dagens Nyheters brysselkorrespondent. Hon besökte själv DDR och Berlin när staden var delad och beskriver skräckinjagande minnesbilder av vakttorn, skällande hundar och gränskontrollanter.

30 år efter Berlinmurens fall har hon gett sig på en modern historieskrivning i boken Världen sedan 1989 – ett försök att sammanfatta hur världen förändrats på senare år.

Det kommunistiska östblockets fall

Går det verkligen att skriva nutidshistoria?

– Man ser ju inte riktigt vad som har hänt, det är så nära allting. Och det finns säkert de som skulle ta upp helt andra saker än vad jag har gjort. Men jag har fastnat för det här sättet att berätta om vår nutid och jag tycker att jag har hittat en röd tråd.

Ingen anade att Berlinmuren skulle falla så plötsligt och så fredligt. Trycket blev för högt för ledarna i DDR och på en berömd presskonferens 9 november 1989 frågade en journalist  Snart öppnades hela Europa upp, det kommunistiska östblocket föll och Kalla kriget fick ett slut. I de nyblivna demokratierna i östeuropa fanns det stora förhoppningar om ökat välstånd och större frihet.

Man ville närma sig det västliga Europa och bli en del av den allt starkare Europeiska unionen. Det blev verklighet ganska många år senare, år 2004, då EU gick från 15 till 25 medlemsländer i vad som kallades för EU:s ”Big bang”.

– I dag är det är så tydligt att det i länder som Polen och Ungern, men också Tjeckien och Slovakien, finns en ilska över att behöva följa beslut som fattas någon annanstans. Det har blivit tydligare såhär i efterhand att länderna också ville få bestämma själva, och det leder ju rakt in i nationalism.

Byråkraterna i Bryssel

Annika Ström Melin berättar hur Ungerns premiärminister, Viktor Orbán, har dragit parallellen öppet flera gånger: först var det de kommunistiska diktatorerna, och nu byråkraterna i Bryssel.

– Vi lever i en tid när vi skulle behöva fler beslut som går över nationsgränserna, men trenden är tvärtemot att länderna sluter sig.

Att världen fortfarande, och i stigande grad, styrs av självbestämmande nationalstater leder till en global paradox, menar Annika Ström Melin. Viktiga frågor om handel, migration, digitalisering och klimatpåverkan måste ofta upp på en global nivå i dag, men viljan till gränsöverskridande samarbeten är svag på många håll. Runt om i världen upprättas nya gränser och murar.

– Den här globala makten är obegriplig för oss medborgare: vem är det som fattar besluten egentligen? Vem är det som har ansvar för besluten? Man kan ju bara rösta på sitt eget lands representanter. Det handlar om hur demokratin ska kunna klara av att lösa våra problem, säger Annika Ström Melin.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer