Aktivisten Sylvia Rivera var en av frontpersonerna under Stonewallupproret Foto: Justin Sutcliffe/TT

50 år efter Stonewallupproret: ”Ett tidigt exempel på hbtq-rörelsens motstånd”

Publicerad

Den 28 juni 1969 gjorde New York-polisen en razzia mot hbtq-baren Stonewall inn i New York vilket ledde till våldsamt motstånd. I dag – 50 år efter Stonewallupproret – uppmärksammas minnet av revolten på många håll.
– Folkrörelser behöver ha segrar att se tillbaka på för att hålla samman rörelsen, säger Anna Olovsdotter Lööv, forskare vid Lunds universitet, till Kulturnyheterna.

Den 28 juni 1969 gjorde New York-polisen en våldsam razzia mot hbtq-baren Stonewall inn i Greenwich village, New York. I samband med razzian kastar den amerikanska aktivisten Marsha P. Johson en flaska mot polisen, något som gav upphov till våldsamma protester som kom att gå till historien som Stonewallupproret.

Kravallerna som pågick under flera dagar räknas som en av vändpunkterna för hbtq-rörelsens kamp för frigörelse och året efter arrangerades de första prideparaderna i New York, Los Angeles, San Francisco och Chicago.

I dag, 50 år senare, uppmärksammas revolten – inte minst i samband med New York Pride.

Ett sätt att skriva en gemensam historia

Anna Olovsdotter Lööv, forskare vid genusvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet, beskriver Stonewall som ett av de tidigaste exemplen på hur hbtq-rörelsen gjorde motstånd och betonar vikten av kollektiva milstolpar.

– Folkrörelser behöver ha segrar att se tillbaka på för att visa att det går att skapa förändring, hålla samman en rörelse och skriva en gemensam historia, säger Anna Olovsdotter Lööv till Kulturnyheterna.

Enligt Anna Olovsdotter Lööv finns både för- och nackdelar med att en specifik händelse som Stonewallkravallerna lyfts som särskilt viktig för en viss rörelse.

– Det kan osynliggöra andra händelser som har varit lika viktiga. I San Francisco 1966 var det också kravaller där hbtq-personer revolterade mot polisvåld, men det fick ingen medial uppmärksamhet då. Det är först på senare år som den händelsen har skrivits in i hbtq-rörelsens historia, säger hon.

1971 anordnades Sveriges första Prideparad i Örebro. Samtidigt finns få motsvarigheter till Stonewallupproret i en svensk kontext, menar Anna Olovsdotter Lööv. Ett exempel skulle kunna vara ockupationen av Socialstyrelsens trappa – en ockupation som fyller 40 år i år.

– Ockupationen har haft stort inflytande eftersom den ledde till att sjukdomsklassificeringen av homosexualitet togs bort. Det blev också en utgångspunkt för flera andra ockupationer av trappan där rörelsen har valt det som en form för motstånd.

”Kampen fortsätter”

Men varför är minnet av Stonewallkravallerna fortfarande aktuellt i dag – 50 år senare?

– Olika delar av rörelsen har använt Stonewallupproret för att göra olika poänger. Dels för att betona vikten av allianser, men också för att lyfta att rasifierade transpersoner är och alltid har varit en del av rörelsen.

– Kampen fortsätter, och Stonewallupproret är ett exempel på en sådan kamp, säger Anna Olovsdotter Lööv.

50 år efter Stonewall – så uppmärksammas revolten

Visa

Vandringar i hbtq-rörelsens fotstpår anordnas i Greenwich, New York, i samband med New York Pride.

I New York ska en staty resas till minne av Marsha P. Johnson och hennes vän Sylvia Rivera, båda transaktivister och frontpersoner under Stonewallupproret, skriver Independent.

Ett flertal museum i New York lyfter Stonewallupproret i olika utställningar, bland annat på Brooklyn Museum, New York university's grey art gallery, New York public library och Leslie – Lohman museum.

I Sverige anordnar Westpride i Göteborg en temadag med på Världskulturmuseet med filmvisningar, seminarier och föreläsningar och en P3-dokumentär om Stonewallupproret har också släppts.

Stonewall inn högtidlighålls minnet av revolten med klubb, dj's och artister.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer