Granskning: Nio av tio svarande kommuner minskar sin kulturbudget

Publicerad

Under de senaste 20 åren har kulturen blivit en allt mindre del av kommunernas budgetar. Det visar en enkätundersökning som Kulturnyheterna gjort. Av de 187 kommuner som svarat på enkäten framkommer att nästan nio av tio minskat sin andel till kultursatsningar.
– Om människor inte har möjlighet att ta del av kultur och skapa kultur i sina nära miljöer så hämmas det offentliga samtalet, säger Sara Meidell, kulturredaktör på Västerbottens-Kuriren, till Kulturnyheterna.

För många människor runt om i landet är det närmast en självklarhet att kunna låna böcker från ett bibliotek, att lära sig spela ett instrument i kommunala musikskolan eller vara med i en teatergrupp. Men när Kulturnyheterna undersökt hur kommunernas kulturbudgetar förändras över åren syns en utveckling där kulturen i allt lägre grad prioriteras.

1998 gick i snitt 2,38 procent av kommunernas totala budget till kulturverksamhet – 2019 hade den siffran minskat till 1,65 procent.

Sara Meidell, kulturredaktör på Västerbottens-Kuriren, menar att det finns såväl kortsiktiga som långsiktiga konsekvenser för hur den här utvecklingen påverkar kulturlivet i landet. 

– Kortsiktigt märks det ju för medborgarna kanske genom sämre öppettider på bibliotek, ett sämre kulturutbud att ta del av, längre köer till Kulturskolan, säger hon, och fortsätter:

– Men sedan har vi ju ett längre perspektiv där det kan få mer dramatiska konsekvenser som en stagnerad konstnärlig innovation och på sikt ett demokratiunderskott.

Vad menar du med demokratiunderskott?

– Om människor inte har möjlighet att ta del av kultur och skapa kultur i sina nära miljöer så hämmas ju det offentliga samtalet, livsmiljöerna blir fattigare och det tror jag kan leda till en tystnad och att människans röst blir svagare, säger Sara Meidell.

1998 gick i snitt 2,38 procent av kommunernas totala budget till kulturverksamhet – 2019 hade den siffran minskat till 1,65 procent. Foto: SVT

Nio av tio kommuner

Kulturnyheternas enkät skickades ut till landets samtliga 290 kommuner, av dem svarade 187 stycken. I sammanställningen framkommer att 162 kommuner under de senaste 20 åren har minskat andelen som de lägger på kultur av sin totala budget.

Den kommun som minskat mest är Degerfors. Där märks en minskning med 3,07 procentenheter från 1998. Därefter följer Surahammar som minskat sin andel med 2,54 procentenheter.

Sammantaget visar enkätundersökningen att nästan nio av tio kommuner, 86,6 procent, minskat sin andel till kultursatsningar. 

”Kulturen en frivillig verksamhet”

Enligt Annika Wallenskog, chefsekonom på Sveriges kommuner och landsting (SKL) är det framförallt skolan och äldrevården som slukar pengar. På grund av det kan det bli svårare för kommunerna att få ihop sin budget, något som i sin tur påverkar andelen som kan läggas på kultursatsningar, poängterar hon.

Men Annika Wallenskog menar vidare att hon faktiskt tror att många kommuner vill lägga pengar på kultur – men att det är just det ekonomiska läget som inte alltid gör större satsningar möjliga.

– Jag tror att de flesta vill satsa pengar på kultur, men är kulturen en frivillig verksamhet som man är inte tvingad att lägga pengar på. Däremot har man inget val när det gäller skolan eller äldreomsorgen, säger hon.

Så gick undersökningen till:

Visa

Kulturnyheterna har skickat ut en enkät till samtliga 290 kommuner i Sverige, där de har fått fylla i hur mycket pengar de lägger på sin kulturverksamhet.

Enkäten var uppdelad enligt kategorierna: Stöd till studieorganisationer, allmän kulturverksamhet, bibliotek och musik- och kulturskola.

Totalt svarade 201 kommuner, men vi kunde bara använda 187 svar. Det eftersom de var de enda som var jämförbara med siffror från tidigare år.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer