Går det att lära sig att läsa snabbare? Foto: TT/ SVT

Är det möjligt att snabba på sin lästakt?

Publicerad

Inför semestern matas vi med boktips i tidningar och tv. Men problemet är kanske inte vilka böcker du ska läsa, utan hur du ska hinna med dem du har.

Tre experter reder ut sanningar och myter om snabbläsning.

Lotta Olsson arbetar som litteraturkritiker och redaktör på Dagens Nyheter. Hon är känd för sina tipssidor med deckare och barnböcker – och för att hon läser jättesnabbt.

En vanlig deckare kan hon ta sig igenom på fyra till fem timmar. Lydia Sandgrens bästsäljare Samlade verk (689 sidor) gav hon två dagar.

– Jag har räknat ut att jag läser omkring 350 böcker per år. Men sen är det ju också mitt jobb, säger hon.

Det höga tempot har hon haft sedan hon var liten. Lotta Olsson läser böckerna från början till slut men tar sig friheter på varje uppslag.

– Jag hoppar mycket. Jag kan börja i slutet på uppslaget och se vad som händer. Sen tar det ganska kort tid att få klart för sig vad som är viktigt att läsa noggrant. Och så kan man gå tillbaka och läsa igen.

Sök efter nyckelord

Lotta Olsson säger att hon inte har några problem att hinna förstå vad hon läser. Annars är det just läsförståelsen som får stryka på foten om du försöker snabba på med sommarböckerna, enligt Caroline Liberg, professor i utbildningsvetenskap vid Uppsala universitet.

– Det går nog att hitta strategier för att snabbt ta sig igenom en text. Men det innebär ju ofta att man inte läser allting, säger hon.

Ett knep kan vara att läsa böcker i en genre och av författare som du redan är väl bekant med.

– Då vet du bättre vilka nyckelord du ska söka efter och kan kosta på dig att hoppa över vissa stycken. Du lättare se ”den här miljöbeskrivningen behöver jag nog inte...”, säger Caroline Liberg.

Snabbläsning – en myt

På nätet finns det gott om metoder för så kallad ”snabbläsning”. Med enkla knep ska du kunna träna upp dig och kraftigt minska din lästid.

Det kan handla om att färgkoda texten, bara läsa mitten av sidan, eller välja ut enstaka ord.

– Det finns inget vetenskapligt stöd för någon av de här metoderna, säger Marcus Nyström, forskningsingenjör på Humanistlaboratoriet vid Lunds universitet.

Snabbläsning blir ungefär detsamma som att skumma en text: du kommer att missa stora delar.

– När du läser så fixerar ögat på varje eller vartannat ord. Om du snabbläser så måste du fuska och gissa innehållet som du inte hinner titta på. Det kan funka ganska bra om du läser en förutsägbar text, men du kommer naturligtvis att missa information, säger Marcus Nyström.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.