Arkitekturen som skapar uppror

Publicerad

Politikerna pratar om det nya miljonprogrammet och många är oroliga för att man ska upprepa 60-talets misstag när hundratusentals bostäder ska byggas. Oroliga medborgare har organiserat sig i grupper som exempelvis Arkitekturupproret, som tycker att det är dags att börja bygga vackrare hus.

Politikerna är i startgroparna för att börja producera 700.000 nya bostäder, i det så kallade nya miljonprogrammet. Men även vanliga medborgare mobiliserar inför nybyggena. På nätet har det poppat upp flera grupper där arkitekturentusiasterna samlas, som ”Nyproduktion i klassisk tradition”, ”Skönhetsrådet 2.0 – för vackrare städer i Sverige” och ”Arkitekturupproret”. De har tydliga åsikter och nästan alla är emot det de kallar för ”modernistiska lådor”.

Nybyggen som fått kritik

Kommunhuset Kristallen i Lund, tillbyggnaden till World Maritime University i Malmö och Nobelcentret i Stockholm är några av de nybyggen som får kritik av medborgargrupperna, liksom många planerade bostadsområden. Arianna Benigno är medlem i gruppen Arkitekturupproret.

– Vi är rädda för att man ska återupprepa misstagen i 60-talets miljonprogram. Husen blir bara lådor, med material som metall, betong och glas som inte har någon själ. De väcker inte några känslor, säger Arianna Benigno.

Julia Svensson är chefredaktör för tidskriften Arkitektur. Hon håller delvis med de ideella grupperna.

– Det byggs väldigt mycket just nu och det går ganska snabbt. Det är pressade priser och vinstmaximerat i byggandet.

Föredrar traditionell arkitektur

Det finns studier som visar att de flesta föredrar traditionell arkitektur framför modernistisk, som till exempel ”Bilder av småstaden” av Catharina Sternudd på Lunds Universitet. Hon beskriver en arkitektkår med andra värderingar än lekmän. I grupperna på nätet ventileras en besvikelse på svenska arkitekter. Men att det bara skulle handla om arkitekternas smak avvisar Julia Svensson.

– Jag tycker inte att det stämmer. Det är en förlegad syn som är ganska populistisk. Arkitekterna anpassar sin arkitektur efter de rationella byggmetoder som vi har idag. De vet vad som är realistiskt att bygga, säger Julia Svensson.

Julia Svensson menar att det är mycket som styrs av ekonomin.

– Byggbolagen använder sig av rationella byggmetoder och vill gärna bygga så stort och högt som möjligt för att få ut mesta möjliga profit per kvadratmeter. Men sen är det ju kommunerna och politikerna som har makt över marken. De skulle kunna vara mycket, mycket hårdare när det gäller att välja projekt som byggherrarna föreslår: att välja vilken byggherre som ska få vara på vilken plats och att också ställa krav när det gäller utförande, upplåtelseformer och liknande. Så politikerna skulle kunna göra mycket mera för det som byggs, säger hon.

Ingen hantverkstradition

På de ideella gruppernas Facebook-sidor listas många nybyggen från andra håll i världen, där de traditionella värdena lever kvar. Grupperna har hittat nya hotell och bostadshus som ser ut som om de vore hundra år gamla.

Varför är det inte så i Sverige?

– I Sverige har vi ett fåtal väldigt stora byggbolag som dominerar marknaden. Det finns ingen sådan hantverkstradition kvar här som det gör på andra håll, till exempel i Danmark och Schweiz, förklarar Julia Svensson.  

De få nya hus i äldre stil som faktiskt byggts i Sverige, som exempelvis Jakriborg utanför Lund eller Järla Sjö utanför Stockholm, har av vissa kritiserats för att vara bakåtsträvande pastischer.

Finns det en risk att man fastnar i det gamla när man, som de ideella grupperna, tar avstånd från modernistisk arkitektur?

– Nej, säger Arkitekturupprorets Arianna Benigno och tillägger:

– Vi vill inte kopiera en barockstil eller jugend. Det kan kanske vara inspirerat av det, men det måste också finnas en utveckling. Det går att vara kreativ med dagens nya material, men med inspiration från det klassiska. Det måste inte bli brutal modernism.

Kan inte återskapas

Men hantverket som finns i ett gammalt sekelskifteshus går inte att återskapa i Sverige idag menar Julia Svensson.

– Byggmästare och hantverkare hade en helt annan kunskap om detaljer och utsmyckning på den tiden. Och inte minst hade man ett helt annat samhälle. Arbetskraft kostade i princip ingenting, det var före arbetarrörelsen. Så jag skulle säga att det är väldigt svårt att vrida klockan tillbaka.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer