Den tredje januari 1973 fick serietecknaren Rune Andréassons välkända seriefigur en egen tidning. Men redan på 60-talet hade den tecknade björnen och hans vänner blivit populär genom en följetong i tidningen Allers och en egen tv-serie.  

I år publiceras ett jubileumsnummer som är det 743:a av tidningen. Bakom numret står manusförfattaren Jimmy Wallin och tecknaren Tony Cronstam.

”Var före sin tid”

Rune Andréassons tecknade serien på egen hand fram till mitten av 70-talet, därefter har en rad olika serietecknare haft uppdraget att utveckla serien.

På 90-talet lämnades tidningen över till företaget Egmont.

– Bamse handlar mycket om solidaritet, att ta hand om de svaga och stå upp mot förtryck som känns väldigt anpassat för den svenska marknaden, säger Fredrik Strömberg, serieforskare vid Malmö universitet.

Som trogen Bamse-läsare har han följt serietidningens utveckling. Och han menar att Rune Andréasson var före sin tid genom sina val av ämnen och karaktärer.

– När Andréasson skapade serien var det en produkt av sin tid, ett pojkboksäventyr. Men när han introducerade familjen var det också ett brott med hur serier fungerar. Att han införde familjelivet som en grund för berättandet, säger Fredrik Strömberg.

”Finns behov av en fysisk tidning”

Under sina femtio år har serietidningen både prisats och kritiserats för att vara alltför vänstervriden. Men att Bamse är politisk är inbyggt i seriens gener, menar Fredrik Strömberg.

– Redan från början byggde Andréasson in tankar om sociala orättvisor och hur man står upp mot makt, säger han.

Hur ser framtiden ut för Bamse?

– Trots att vi ser en tidningsdöd, så tror jag det finns ett behov av en fysisk tidning och jag tror att Bamse kommer att finnas kvar väldigt länge.

Hör mer om Bamsetidningen klippet ovan.