Gustav Fridolin (MP) förhoppning är att fotbollsföreningarna också engagerar sig i läslovsaktiviteter Foto: Grafiker: Helena Johnsson

Höstlov blir läslov – mer än ett pr-trick?

I somras bestämde regeringen att höstlovet ska döpas om till läslovet och att veckan ska fyllas med aktiviteter som uppmuntrar till läsning. Kritikerna anser att det här bara lockar barn som redan gillar att läsa, men utbildningsminister Gustav Fridolin (MP) säger att fler än så kommer upptäcka läsningen. Frågan är om det stämmer eller om det nya lovet blir ett tomt pr-trick?

Först kallades det för potatislovet för att barnen skulle hjälpa till att plocka potatis. Därefter döptes den lediga höstveckan om till det mer anonyma namnet höstlov. Nu vill staten kalla det läslovet och skapa en vecka där läsningen får samma plats som idrotten har under sportlovet. Lovet ska ses som en pusselbit i ett stort arbete för mer läsning.

– Det handlar ju framförallt om att se till att alla vuxna som är runt omkring barn engagerar sig i läsningen, säger utbildningsminister Gustav Fridolin (MP).

Spelar det någon roll om man byter namn på lovet?

– Det klart att det gör om det verkligen får effekt. Om det leder till att fotbollsföreningen efter träningen faktiskt tar med sig kidsen till biblioteket. Om folkbiblioteken funderar runt hur de vänder sig till de som vanligen inte tar steget över tröskeln. Allt det arbetet kan dras igång om vi är väldigt tydliga med att det är vår förväntan på den här tiden. Så på det sättet kommer det spela en stor roll för de som faktiskt blir en del av det, säger Gustav Fridolin.  

Fem miljoner kronor

Först nästa år kommer regeringen avsätta pengar, fem miljoner kronor, för att de statliga kulturinstitutionerna ska kunna genomföra satsningar under lovet. Men redan nu har förslaget mött kritik, bland annat från oppositionspartier. En annan kritiker är författarförbundets ordförande Gunnar Ardelius som menar att de i grunden är positivt inställda till läsfrämjande insatser, men undrar om det är rätt sätt att använda statliga pengar?

– Det är en principfråga, det är problematiskt att delegera skolans viktigaste uppdrag till barnen och föräldrarna själva, säger Gunnar Ardelius och fortsätter.

– Om ansvaret sprids på aktörer utanför skolan finns risken att barn som kommer från hem där läsningen är lågt prioriterad blir eftersatta. Vi vill att satsningen på barnens läsning ska ske i skolan.

Utbildningsministern håller däremot inte med om det här bara gynnar vissa grupper.

Är det en satsning som kommer att gynna medelklassbarn med belästa föräldrar? 

– Nej, jag säger att det är precis tvärt om. Om vi inte gör gemensamma insatser för att fler barn ska ha tillfällen att upptäcka läsningen, då är det ju bara beroende på vilka barn som har föräldrar som läser med dem på kvällarna. Att föreningslivet och fotbollsföreningen också tänker på läsningen, det gör ju att vi kan nå så många fler, säger Gustav Fridolin.

Låg läsförståelse

Nu återstår att se om biblioteken, idrottsrörelsen och andra delar av föreningslivet gör som regering vill och prioriterar läsningen under läslovet. Och om den här pusselbiten tillsammans med andra satsningar faktiskt får barn att läsa mer. De senaste åren har svenska elevers läsförståelse försämrats. I PISA-undersökningen 2003 var svenska elevers läsförståelse bland de tio bäst av alla OECD-länder. Tio år senare hade Sverige halkat ned ordentligt på OECD-listan, bara i Slovakien, Mexiko och Chile är läsförståelsen sämre. Nästan var fjärde svensk femtonåring har problem med läsandet, och störst är problemet bland pojkar. Lästappet skedde innan Fridolins tillträdde som utbildningsminister

– En viktig förklaring är de nedskärningar som skedde i skolan, först under 90-talskrisen och sen under finanskrisen. Man lät i stor utsträckning svensk skola och barnen betala priset, säger Gustav Fridolin.

I december kommer nästa PISA-undersökning och med den även svaret på frågan om svenska elever fortsätter att halka efter.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer