Trots att tjänster som e- och ljudböcker blivit viktiga spelare på marknaden går det fortfarande bra för den traditionella tryckta boken.

Under 2017 ökade antalet nyregistrerade böcker på Kungliga Biblioteket i Stockholm med 16 procent, vilket motsvaras av 15.302 böcker, enligt rapporten Nationalbibliografin i siffror 2017, som publicerades under dagen.

Ökningen 2017 är den största av nyregistrerade böcker som biblioteket registrerat på tio år – något som delvis kan förklaras med att KB under 2016 arbetade med att införa nya katalogiseringsregler, vilket ledde till att bokregistreringen släpade efter.

Rekordökning för skönlitteratur

Att det rent generellt gick bra för de tryckta böckerna inom alla litterära genrer under 2017 år framgår dock av rapporten –  och allra mest markant var ökningen inom skönlitteraturen.

Av de nyregistrerade författarna stod de skönlitterära verken för hela 37 procent – vilket är den högsta siffran någonsin. Enligt Ylva Sommerland, ansvarig för rapporten, kan en orsak vara ett ökat intresse för barnlitteratur – och att egenutgivning blir allt mer populärt.

– Skönlitteraturen har ökat konstant, men under 2017 registrerade vi för första gången över 5.000 nya böcker. En förklaring kan vara att barn- och ungdomslitteraturen har ökat stort de senaste åren. Ökningen kan även bero på att många egenutgivna böcker är skönlitteratur, säger hon i ett pressmeddelande.

”Hög siffra för poesi”

Rapporten innehåller även en närmare titt på utvecklingen för poesiutgivningen mellan åren 2010 och 2017  – där utgivningen legat stadigt på omkring 400 böcker per år, enligt Ylva Sommerland.

– Det är en förvånansvärt hög siffra. Av de utgivna böckerna är 83 procent svenska original och 17 procent översättningar. Nästan hälften av poesin är egenutgiven, säger hon.