Visa alla (2)

Pussy Riot-medlemmen Maria Aljochina: Utan humor skulle man gå under i Ryssland

Publicerad

En av världens i dag mest uppmärksammade aktivistgrupp är utan tvivel ryska Pussy Riot. De startade för sju år sedan som protest mot makten och kyrkan, fängslade för den punkbön de framförde i Moskvas frälsarkatedral, för att sedan bli politiska fångar i ett land som påstod sig inte ha några samvetsfångar. Nu har en av grundarna skrivit boken Riot days som sammanfattar de här åren.

Kulturnyheternas Kristofer Lundström träffade Maria Aljochina, som just nu är på besök i Sverige, och började med att ställa en fråga tagen ur ett möjligt förhör:

Du är ett problem, förstår du varför du är ett problem?

Maria Aljochina tittar sig runt och funderar hur hon ska svara. Hon funderar mycket efter varje fråga jag ställer i jakt på det ärligaste av svar.

– Det är märkligt att fråga mig det, säger hon, men jag tror att jag – och för den delen hela Pussy Riot – tycker om att ställa obekväma frågor. Den typ av frågor som makten ogillar.

Skrivit en bok om sina upplevelser

Pussy Riot har verkligen lyckats i sin ambition att ställa frågor som får makten att agera. Gruppen var inte mer än ett halvår gammal när de i februari 2012 tog sig in i en av Moskvas katedraler och iklädda färggranna rånarluvor spelade in en video, där de bad jungfru Maria att driva president Putin ut ur Ryssland.

En blasfemisk handling som renderade Maria Aljochina två års fängelse.

Nu har hon skrivit boken Riot Days om sina upplevelser. I häktet. I rättssalen. I fängelset. I arbetslägret. En bok skriven utifrån de dagboksanteckningar hon gjorde i stunden och därför har det också blivit en bok som är som en mosaik. Små korta stycken, små fragment, som tillsammans bildar en enhet.

En återkommande fråga

Hon skriver att det är en fråga som ständigt återkommer, som hon fått av både vänner och fiender och som hon numera får av journalister, ”Ångrar du dig?”

Maria Aljochina låtsas ställa frågan till sig själv:

– Om du hade möjlighet att gå tillbaka sex år i tiden, till den där katedralen – skulle du göra om det?

– Och jag bara undrar: varför i helvete frågar du mig det? Varför ska jag ångra mig? Är det på grund av rädslan? Rädsla är själva anledningen till att det måste göras! Rädsla är det som paralyserar människor.

I Riot Days beskriver hon förnedringen i att behöva kliva in i en bur och klä av sig naken för vakterna, hon beskriver känslan av att inleda och genomleva en hungerstrejk och så återkommer flera gånger känslan av att det nya Ryssland bara är en illa dold mutation av det gamla Sovjetunionen.

– Hemma så har vi numera i affärerna 20 olika sorters tvättmedel istället för en, men tyvärr är inte mängden tvättmedel på hyllan ett mått på frihet.

”Utan humor skulle man gå under”

Boken avslutas med meningen: Du måste kämpa för din frihet varje dag, annars existerar den inte. Och Riot days är en beskrivning av den kampen, men också samtidigt fylld av en smittande, befriande svart humor. 

– Utan humor skulle man gå under i dagens Ryssland, men det är inte vi som styr över det, säger hon och ler.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer