Sara Ahmed: ”Jag är en glädjedödare”

Uppdaterad
Publicerad

Sara Ahmed räknas som en av den moderna feminismens förgrundsgestalter. Nu har hon skrivit boken Att leva feministiskt, där hon bland annat skriver den feministiska glädjedödarens manifest.

Feminister beskrivs ofta som arga glädjedödare. Föreställ dig ett middagsbord där en släkting drar ett kränkande skämt om minoriteter och du säger emot. Du blir kallad humorbefriad: genom att peka på orättvisor görs du till problemet för att du förstör den förment trevliga stämningen. Det skriver den feministiska teoretikern Sara Ahmed.

– Nu gör vi anspråk på glädjedödarfiguren. Vi säger ja till en stereotyp som tidigare har använts för att avfärda oss. Vi säger ja, om det är glädjedödande att peka ut sexism och rasism, då är jag en glädjedödare, säger Sara Ahmed. 

Hon befinner sig i Sverige för att lansera sin nya bok ”Att leva feministiskt”, som bygger på hennes egna erfarenheter av att försöka leva som hon lär.

Feministen som förstör middagar

– En del av boken handlade om att återvända till vissa upplevelser. Jag brukade alltid förstöra familjefriden vid middagsbordet genom att klaga på eller kritisera saker som sades. Min mamma brukade säga ”Sara, ännu en middag förstörd.”

Men är detta glädjedödande verkligen den mest effektiva strategin? Vore det inte lättare att försöka nå en kompromiss med den du talar med?

– Ibland är glädjedödande inte ett val. Det är viktigt att poängtera. Du kan exempelvis vara en rasifierad person verksam på en vit institution, och bara genom att dyka upp där så är du en glädjedödare. Du pratar tyst, men det uppfattas som att du skriker. För att det du säger är så utmanande. 

Vill skapa trubbel

Sedan innan finns antologin ”Vithetens hegemoni” översatt till svenska och i sin forskning kombinerar Sarah Ahmed ett feministiskt perspektiv med ett antirasistiskt. Hon har bland annat riktat skarp kritik mot den feministiska rörelsen för att ha varit blind för rasifierade kvinnors erfarenheter, och inom vissa kretsar räknas hon som en superstjärna.

– Även om glädjedödaren kan bära på svåra och smärtsamma erfarenheter, så kan man kan faktiskt finna en energi i henne. En beredvillighet att skapa trubbel, om det är trubbel som krävs för att sätta ord på sexism och rasism, och för att komma åt det våld som ofta döljer sig under lyckan. Och glädjedödaren är också ett sätt att få kontakt med andra, som också vet vad det innebär att bli utstött.

Sade upp sig från universitetet

I boken beskriver Sarah Ahmed uppbrottet med sin far. Han tog avstånd från henne, och hon från honom, delvis på grund av hennes politiska övertygelse, delvis för att hon lever tillsammans med en kvinna. Men för Sara Ahmed är det egentligen samma sak. Det personliga är politiskt, som det alltid har varit i den feministiska rörelsen.

– Feminism handlar om att säga att det jag upplever, upplever du också. Dessa erfarenheter är något vi har gemensamt. Vi påverkas av strukturer. Och jag skriver för dem som vänder sig till feminismen för att de försöker begripliggöra en svår verklighet.

Sara Ahmed säger att det inte går att ha en knapp för att stänga på och stänga av den feministiska ideologin, att den måste genomsyra hela livet, så väl hemma som på jobbet. Boken tar avstamp i hennes erfarenheter i arbetet som professor på Goldsmiths universitet i London. I somras sade hon upp sig därifrån, med anledning av att det pågick sexuella trakasserier mot studenter. Institutionaliserad sexism, som inte togs på allvar, enligt Ahmed.

Skrivande som vapen

Boken innehåller, utöver manifestet, ett överlevnadskit. Det består bland annat av litteratur, och hon återkommer ofta till Virginia Woolfs betydelse. I likhet med den brittiska modernisten har Ahmed en stor tilltro till skrivandet som emancipatorisk metod.

– Skrivande spelar roll. För mig är det någonting magiskt över processen. Den innebär att du kan vända svåra erfarenheter till vapen. Nu syftar jag inte på något slags militant inställning. Men skrivande är ett sätt att omvandla svåra, urlakande, förödande erfarenheter till något som handlar om att dela kunskap. Särskilt nu, då många upplever att världen blir allt hårdare.

Rasismen har blivit oartig

Sarah Ahmed oroas över Donald Trump och Brexit.

– Vi lever i en tid där rasismen har blivit synligare eftersom den har blivit mindre artig. Vi lever i en tid där medborgarskap i allt högre utsträckning grundas på vithet. Vi lever också i en tid där jämlikhet mellan könen ses som ett mål av makthavare, men likväl är sexuellt våld en vardaglig erfarenhet för väldigt många kvinnor och könsöverskridande personer. Och vi försöker namnge, synliggöra, konkretisera och omkullkasta den här typen av våld och makt.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.