Paradoxalt nog kanske, blev detta bästa dagen i hans liv, berättar Torgny Karnstedt för Kulturnyheterna.
– Det var det som tvingade mig att börja reflektera. Vem är jag, vad vill jag, vart är jag på väg. Den kvällen tog jag fram papper och penna och började skriva, säger han.
Slamfarmen skickade en chockvåg över hela Sverige när den kom 1977. Tidningarna skrev spaltmeter om boken och hyllade den för sin stilistiska träffsäkerhet. Arbetsmiljöfrågan åkte upp på agendan i samhällsdebatten och inom fackföreningsrörelsen.
– Det gjorde den även på Boliden Kemi som företaget hette i verkligheten. Lidboholm i min roman. Man skärpte skyddsarbetet, ställde högre krav.
Återutges på Karnstedts egna förlag
Farliga arbetsplatser finns det fortfarande gott om, men när romanen nu ges ut på nytt är den mediala uppmärksamheten minimal, när romanen nu återutges, nu på Karnstedts egna förlag
Mest förvånad är Torgny Karnstedt över att industriarbetarnas egen facktidning – Dagens Arbete inte skrivit en enda rad nyutgåvan.
– De skyllde på platsbrist och bett mig om förståelse för det, men personligen har jag väldigt lite förståelse för att Slamfarmen inte ens kan bli ett frimärke i en facklig tidning.
Torgny Karnstedt tycker att Slamfarmen är på många områden, mer aktuell idag, med otrygga anställningsvillkor, ökad stress, hot och psykisk belastning.
– Slamfarmen skrevs 1977 och är fortfarande angelägen. Det har ett tema om uppror. Våga säga ifrån. Det fanns en väldig puls i den och var också uppskattad för sin humor och vi behöver lustfyllda skildringar.
Karnstedt: ”En annorlunda tid”
Han har skrivit flera arbetarromaner och hela tre arbetarhistoriker. Men det är debutromanen, Slamfarmen som folk minns mest. Den är skriven under en tid då fackföreningsrörelsen var fortfarande stark och medielandskapet annorlunda.
-Det var en annorlunda tid, när det gäller både litteratur och ämnet – arbete, arbetsmiljö och uppror var i ropet, säger han.
Men han hoppas fortfarande att hans bok, inspirera nya berättare till att börja skriva.