Från slutet av medeltiden fram till 1700-talet blev cirka 55 000 människor i Europa fängslade, torterade och dömda för trolldom. 

Munken Heinrich Kramer blev utsedd till påvlig inkvisitor och var med och ansvarade för häxjakten i flera städer i Tyskland.  

Han skrev boken “Häxhammaren” som gavs ut 1486 på latin under namnet “Malleus Maleficarum” tillsammans med inkvisitorn Jacob Sprenger.

Brännmärken och vattenprov

Boken ”Häxhammaren” är en instruktionsbok i hur man avslöjar och bekämpar häxor och användes även i Sverige. 

– Det finns domstolsprotokoll i Sverige där man hittat spår av ”Häxhammaren” i form av citat och tillvägagångssätt kring hur man hittar och lagför en häxa, säger Philip de Croy, teolog och religionshistoriker. 

Han fortsätter: 

– Tortyrsätt som att göra brännmärken med glödjärn eller att avslöja en häxa genom ett vattenprov för att se om hon flyter eller inte är också tagna ur boken. 

Räknas som boksuccé 

Boken ”Häxhammaren” var den näst mest sålda i Europa, efter Bibeln.  

– Det stämmer. Den användes av både katoliker och protestanter, säger Philip de Croy.  

Fram till 1600-talet gavs boken ut i 29 utgåvor och trycktes i över 30 000 exemplar. Enligt historiker räknas den som en av de första boksuccéerna.  

– Den må vara teologiskt diskutabel, men Häxhammaren vimlar av historier som kan läsas som underhållning. Häxhammaren är i viss mån journalistik, säger Johannes Dillinger, historiker vid Oxford Brookes University i dokumentären “Medeltidens häxjakter”.

Spela klippet för att se historikern Johannes Dillinger berätta om ”Häxhammaren”.

Vill du veta mer om häxprocesserna i Europa? Dokumentären ”Medeltidens häxprocesser” finns att se på SVT Play.