Visa alla (4)

Carl Jung gör comeback i populärkulturen

Publicerad

Psykologiprofessorn Jordan B Peterson, K-pop-bandet BTS, Avicii och skräckregissören Jordan Peele har alla hämtat idéer från psykologen Carl Jung. Jung var aktiv under 1900-talets första hälft och de senaste åren har hans idéer fått ett rejält uppsving i popkulturen – men varför?

Carl Gustav Jung samarbetade i början av 1900-talet med Sigmund Freud, men arbetsgemenskapen brakade ihop 1914, eftersom Jung ansåg att Freuds syn på hjärnans inre var för sex-fixerad.

Jung ansåg att människan styrs av arketyper: symbolbilder och föreställningar som funnits så länge att de blivit en del av det mänskliga psyket. Idén grundar sig i att människor genom alla tider och platser upplevt likartat mytiskt innehåll i till exempel konst och religion på liknande sätt och upprepat beteendemönster.

Jungs mest berömda uppfattning satte han ord på i början av 20-talet: att människan kan vara antingen av introvert eller extrovert karaktär.

Idén togs på 40-talet vidare av amatörpsykologerna Isabell Myers och Katherine C Briggs och skapade personlighetstestet Myers-Briggs type indicator (MBTI). Skalan placerar den som gör test mellan fyra motsatspar: introvert-extrovert, sinnesförnimmelse – intuition, tanke – känsla och bedömning – perception. Testet ligger till grund för både arbetslivets rekryteringstester till nästan alla ”plojtester” på nätet där man kan testa t ex vilken glass eller Game of thrones-rollfigur man är.

Poppis hos unga män

Avicii. Foto: Invision/AP/TT

Bianca Meyer driver podcasten Della Q tillsammans med Moa Wallin och Anna Björklund. I podden beskriver hon sig som Jungian. Hon säger att Jungs teorier erbjuder en koppling mellan henne och historien.

– Det kollektiva undermedvetna tycker jag är spännande. Det är dels personligt för att jag har judiskt arv, jag kopplar ihop min egen ångestproblematik som jag inte kan förstå med att det har gått åt helvete för oss förr i tiden, så jag kanske har ett nedärvt trauma från mina släktingar.

I Levan Tsikurishvilis dokumentär och Dagens Nyheters reportage om artisten Avicii framkommer att han kände en stark dragning till 20-tals psykologens idéer mot slutet av sitt liv. En introvert person i en extrovert bransch enligt hans vän Frick Boberg.

– Han tyckte det var så fantastiskt med Jung, att någon hade satt ord på det som han hade känt så länge. Alla de här snabba intrycken som hade stulit hans energi i flera år, säger han till DN.

Suzanne Gieser är doktor i vetenskapshistoria och legitimerad psykoterapeut. Hon säger att hon märkt av att Jungs teorier blivit mer populära på senare år. Delvis genom publika personer som Avicii och Jordan B Peterson och genomslaget verkar vara främst hos unga män.

– Vi lever i en extrovert kultur, det blir normalt att man ska vara social och ute på sociala medier. Om man är lite mer tillbakadragen kan man tro att det är något fel på en när man är introvert, då kan det vara skönt att läsa en psykolog som skriver att det är en normalvariation av det mänskliga tempramentet, säger hon.

”Ogenomträngligt djup”

K-popbandet BTS är inspirerade av Jung. Foto: AP/TT

Den 12 april släppte K-popgenrens största band BTS ett nytt album med titeln Maps of the soul: Persona. Maps of the soul heter även doktor Murray Steins praktverk om Jung och persona är Jungs beteckning för den sida man väljer att visa upp för andra.

Personas motsats i Jungs idévärld är skuggan – den delen av sin personlighet man skäms för och förtränger. En gestalt som syntes senast i Jordan Peeles komediskräckis Us där en familjs sommarhus får ovälkommet besök av en familj som ser ut precis som de själva, men med andra, obehagliga personlighetsdrag.

Även den kanadensiske psykologiprofessorn och författaren Jordan B Peterson har Jung att tacka för den rockstjärnestatus Peterson har tillskrivits av sina anhängare. Det är hans hängivenhet till Jung fått honom att anses som allt för kategorisk av hans kritiker. 

– Vad är felet med det? Vi tänker ju i kategorier. Den konceptuella modellen bygger på nästan ogenomträngligt djupa idéer från folk som Carl Jung. Att kalla det enkelt är fullständigt absurt, sade Peterson till Kulturnyheterna under ett Sverigebesök i november.

Motreaktion mot KBT

Bianca Meyer tror att Jungs teorier bibehållit sin popularitet hundra år efter sin uppkomst eftersom de tillåter att gå mer på djupet än till exempel kognitiv beteendeterapi (KBT).

– Jag kan tänka mig att det är en motreaktion mot KBT, jag tror att människor är mer komplicerade än att man bara kan skicka dem på tio träffar på landstinget och sen är allt löst. Man är väl nyfiken på sig själv och andra och vill gräva djupare, säger hon.

Suzanne Gieser säger att Jung förvisso satt sitt avtryck på psykologin – bland annat med sin introvert – extrovertteori och elektroniska mätningar som sedermera utvecklades till lögndetektorn. Men det främsta avtrycket han gjort är i kulturen, menar hon.

– Om man tittar på honom som idéhistoriskt fenomen så påverkade han fler konstnärer, målare och filmindustrin mer än själva psykologin. Han betonade detta med människan som symbolskapande varelse och att skapa berättelser är centralt för oss som art, säger Suzanne Gieser.

Några Jung-begrepp

Visa

Arketyp:

Centralt begrepp i Carl Gustav Jungs (1975-1961) psykologi om grundläggande tankemönster som gör att vi uppfattar människor, händelser och situationer i enlighet med föreställningar om tillvaron som är så urgamla att de blivit en del av vår mänskliga natur. Hit hör sådana ”begrepp” som hjälten, befriaren, frälsaren, hämnaren, martyren, vampen, modern, förföraren, labyrinten, evigheten, död och återuppståndelse, animus, anima, skuggan med flera.

Anima och Animus:

”Animus” och ”anima” är arketyper och ingår i skuggan i mäns och kvinnors själsliv. I Jungs teori och i nutida jungiansk psykologi och psykoterapi innebär detta att män och kvinnor under en livslång process har uppgiften att komma till rätta med dessa föreställningar i det kollektivt omedvetna i det egna självet och få dem att stämma med det medvetna delarna av psyket.

Det kollektivt omedvetna/undermedvetna:

Begrepp infört 1916 för att beteckna de sidor av psyket som är gemensamma för hela människosläktet i allas psykiska konstitution (på ett omedvetet plan), liksom vi har fysiska egenskaper gemensamma med alla andra människor.

Text: Natur & Kulturs Psykologilexikon av Henry Egidius

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer