Fritt utbyte av talböcker över gränserna, all världens litteratur tillgänglig för personer som har svårt att tillgodogöra sig tryckta böcker på grund av dyslexi, nedsatt syn eller andra lässvårigheter.
Det är syftet med Marrakechfördraget som slöts 2013 i Marocko och blev EU-lag 2018, undertecknat av bland andra Sverige.
Men i praktiken är det komplicerat att låna böckerna och många som är berättigade känner överhuvudtaget inte till möjligheten.
– Det måste bli enklare att låna utländska böcker. Låntagaren borde helst kunna söka och låna själv i den globala katalogen, vilket inte är möjligt idag, säger Joakim Uppsäll-Sjögren, som sitter med i brukarrådet hos Myndigheten för tillgängliga medier, MTM.
– Om det är så att talbokslåntagare inte känner till att möjligheten finns att läsa på andra språk så är det vår uppgift att kommunicera det tydligare, både i våra egna kanaler och via biblioteken, svarar Eva-Lena Silwerfeldt, kommunikationsstrateg på MTM.
Boklån kan ta månader
Alla som har någon form av läsnedsättning ska få tillgång till talböcker i Sverige, även personer med annat modersmål än svenska. I Danmark kan låntagaren ringa direkt till Nota (motsvarigheten till MTM) som kan låna ut inom ett par dagar.
I Sverige måste man först uppsöka en bibliotekarie för att göra en beställning av utländska titlar. Beställningen skickas till MTM, som sänder vidare en förfrågan till den globala katalogen. En procedur som kan ta månader.
Koppla till existerande system
När appen för talböcker på svenska, Legimus, marknadsfördes i sociala medier 2019 ökade användningen av appen dramatiskt. Även det globala talboksutbudet bör göras tillgängligt i appen, anser Joakim Uppsäll-Sjögren:
- Juridiskt finns inga hinder, men genomförandet har fastnat i tekniska och praktiska detaljfrågor.
MTM svarar att de givetvis vill att alla ska ha snabb och enkel tillgång till den läsning de önskar i de format de behöver, men att de inte kan hämta hela utbudet av utländska talböcker och tillgängliggöra det via Legimus, bland annat av upphovsrättsliga skäl. Långa ledtider beror främst på FN-organet WIPO, som ansvarar för den internationella katalogen:
– Om WIPO gör innehållet i den globala katalogen direkt tillgängligt för svenska talbokslåntagare så ser vi mycket positivt på det, eftersom det ger läsarna tillgång till ett större utbud, säger Eva-Lena Silwerfeldt på MTM.