”Darknet” är en generell och något flytande term som bland annat används för att beskriva krypterade nätverk på internet Foto: Scanpix.

Darknet bistår brott och demokrati

Kryptering på internet. Ett demokrativerktyg – och ett brottsredskap.
– Krypteringsteknik är jättebra och det behövs mycket mer, säger polisens IT-brottsspecialist Björn Andersson.

Människohandel, droghandel och förmedling av barnporr. Det är exempel på vad som pågår på de delar av internet som definieras som ”darknet”, krypterade nätverk där användarna är anonyma och därmed svåra för polisen att sätta dit. En vanlig och gratis krypteringsmjukvara är Tor, skapad inom Tor-projektet som bland annat sponsrats av det svenska biståndsorganet Sida.

”Oerhört viktigt”

– Tanken med det projektet är ju att man ska ge dissidenter, folk som lever i repressiva regimer och liknande, möjlighet att fritt kommunicera med varandra. Det är ju oerhört viktigt i demokratiprocessen, säger Björn Andersson, kriminalinspektör med inriktning på internet, till TT.

– Sedan kan det naturligtvis användas i kriminella syften, fortsätter han.

Den ”synliga webben” – sidorna vi når via internets sökmotorer – är i dag bara toppen av ett isberg. Resten kallas ”deep web”.

– Den osynliga delen av webben beräknas vara 1 000 till 5 000 gånger större än den synliga delen, och det är den delen av internet som ökar mest, säger Björn Andersson.

Växande del

Att något är en del av deep web betyder inte automatiskt att det är hemligt. En stor del av informationen på internet, som detaljer i SJ:s tidtabeller, ligger i databaser som inte indexeras och därför inte hittas direkt av exempelvis Google. Men går användaren in på sj.se finns informationen där, helt öppen.

Darknet är dock en växande del av deep web, och trots att det försvårar polisens arbete tycker Björn Andersson att det är bra.

– Det är alldeles för många aktörer som har tillgång till vår privata information. Var och en skulle av demokrati- och integritetshänsyn vara mycket mer ordentlig med att kryptera och använda krypterade tjänster.

”Missbruk ligger i sakens natur”

Kulturnyheterna har pratat med Sidas kommunikationschef Joachim Beijmo som tycker att det är olyckligt att Tor sammankopplas med ”darknet”. Under 2010-2011 har Sida skänkt fyra miljoner kronor till Tor-projektet. Något Sida gjorde som en del av regeringens satsning på att öka stödet till demokrati och yttrandefrihet med särskilt fokus på nätaktivister.

– Vi vet inte om just den server som vi varit med och stöttat missbrukats då vi inte gör några sådana efterforskningar, säger Joachim Beijmo till Kulturnyheterna.

Men att risken för missbruk finns är något som Sida är väl medvetna om.

– Vi stödjer en tjänst som är gjord för människorättsaktivister, att folk missbrukar det ligger i sakens natur.

Fakta: Sida och Tor-projektet

Visa

Tor är en gratis mjukvara och ett öppet nätverk som gör det möjligt att surfa utan att bli övervakad med hjälp av så kallad onion-routing.

Tor utvecklades ursprungligen av forskare inom den amerikanska flottan men numera står det icke vinstdrivande Tor-projektet bakom programmet.

Projektet har bland annat sponsrats av det svenska biståndsorganet Sida med sammanlagt nästan fem miljoner kronor. Syftet var att hjälpa människor i bland annat diktaturer att anonymt kommunicera med varandra och omvärlden via internet.

Källa: Polisen, The Tor Project och Sida (TT)

Fakta: Darknet

Visa

Kryptering är att dölja information. På internet kan det bland annat göras med hjälp av särskild mjukvara.

”Darknet” är en generell och något flytande term som bland annat används för att beskriva krypterade nätverk på internet, där information skickas och tas emot utan att den eller användarna kan spåras.

Darknet är i sin tur en del av ”deep web”, den enorma och växande delen av internet som inte hittas av sökmotorer, oftast på grund av att informationen ligger i databaser som inte indexeras.

Den som vill surfa krypterat gör så enklast genom att installera krypteringsprogram på sin dator.

Källa: Polisen (TT)

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer