Lotta Lotass, till vänster, och Kerstin Ekman, till höger, har tidigare lämnat Svenska Akademien. Foto: TT

De har tidigare lämnat Svenska Akademien

Uppdaterad
Publicerad

Enligt stadgarna väljs en akademiledamot på livstid, och inget säger att det går att avsäga sig sitt uppdrag. Ändå är det flera ledamöter som valt att lämna arbetet.

Klas Östergrens, Peter Englunds och Kjell Espmarks avhopp innebär att De aderton i Akademien idag i praktiken bara är tretton. Fem stolar står nu tomma.

Det senaste exemplet är författaren Lotta Lotass, som är invald på stol nummer 1. Hon har inte deltagit i Akademiens möten sedan 2015. I en intervju med Borås Tidning sade hon då att det berodde på att hon inte kände sig hemma.

– Världen runt i kring var mig mycket främmande och jag förstod snart att jag inte hade den sociala bildningen som krävdes. Det blev till slut omöjligt, sa hon till Borås Tidning.

Lämnade i protest men är fortfarande kvar

1989 lämnade Werner Aspenström, Lars Gyllensten och Kerstin Ekman sina poster i protest mot Akademiens hållning i Salman Rushdie-affären.

Aspenström och Gyllensten har därefter avlidit och ersatts i Akademien, medan Kerstin Ekman alltjämt behåller stol nummer 15. I en intervju med Dagens Nyheter kritiserade hon hösten 2017 akademiens regler kring avhopp.

– Det är helt vansinnigt att det inte ska vara möjligt i en demokrati och modern stat, sade Kerstin Ekman till DN.

1996 slutade Knut Ahnlund delta i akademiens arbete, också han i protest mot Rushdie-affären. Han avled 2012.

Inget som hindrar avhopp – egentligen

Enligt Claes Sandgren, professor emeritus i civilrätt vid Stockholms universitet, finns det egentligen inget som hindrar ett utträde, skrev han i en debattartikel i november 2017.

”Det finns visserligen en uppfattning att de aderton inte kan utträda ur gemenskapen, men det är en föreställning som saknar stöd i stadgarna och är oförenlig med moderna associationsrättsliga principer”.

Uteslöts två gånger

Däremot är det möjligt att bli utesluten ur akademien, men det har bara hänt två gånger. Gustaf Mauritz Armfelt uteslöts 1794 efter att ha dömts för landsförräderi, och igen 1811 i samband med att han förvisades från Sverige.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Krisen i Svenska Akademien

Mer i ämnet