Efter att ha träffats på gymnasiets teaterlinje äntrade Ella Löfmark, Fanny Lindstedt Grahn och Mira Mark scenbranschen och kände att något saknades. Tillsammans bildade de fria teatergruppen Hjärter fem, och har sedan dess gjort egna föreställningar, i vilka de turas om att skådespela och regissera.

I våras satte gruppen upp vandrings- och performanceföreställningen ”JULIE”, baserad på August Strindbergs ”Fröken Julie”. Nu intar de scenen på teater Brunnsgatan Fyra för ”Vinterpjäsen”, som utspelar sig på en efterfest.

– Det är ofta i-landsproblem-aktiga saker, typ som att man inte har rakat benen, men känslan bakom är universell, säger Ella Löfmark som skådespelar.

Saknas sex på scen

Ella Löfmark brättar att varken hon själv eller hennes vänner går på teater särskilt ofta, trots att de själva är intresserade av scenkonst. Det saknas en nerv, menar hon. Fanny Lindstedt Grahn delar den bilden.

– Nerven, det saknas sex! Jag är inte såpass gammal att jag kan säga hur det var innan, men kanske att man post Metoo inte längre vågar gestalta sex, säger hon.

Avhållsamheten på scen leder enligt Fanny Lindstedt Grahn och Ella Löfmark till att en stor del av vad det innebär att vara människa uteblir i scenkonsten.

– Det är spännande med sex, det är pirrigt att titta på en föreställning som handlar om sex, säger Ella Löfmark.

Hon vill också kunna gestalta sex av andra anledningar än att det ska vara bildande.

– Sex är heller inte politiskt tillrättalagt, nerven försvinner i sökandet efter någon moralisk slutkläm, säger hon och fortsätter:

– Vi saknade någon som vågade göra teater utan sensmoral.

Tryck på klippet för att se delar ur pjäsen.