Under fem decennier har hon utforskat kroppens eget språk. Amerikanska Deborah Hay har skapat sig ett eget universum, både som dansare och koreograf. 74 år gammal fortsätter hon utforska kroppens oändliga möjligheter.
Kulturnyheterna har besökt repetitionerna inför föreställningen ”Figure a Sea”.
– Jag har aldrig använt så här mycket musik i ett verk tidigare, säger Deborah Hay. Nu gör jag det för att Laurie Anderson har inspirerat mig så mycket. Jag känner mig hedrad att kunna skapa till hennes musik.
Deborah Hay är en av de mest tongivande koreograferna med rötter i 1960-talets ”Judson Dance Theatre” i New York. Hon har samarbetat med Merce Cunningham, John Cage och Robert Rauschenberg och skapat verk för bland andra Michail Barysjnikov. Och hon är inte främmande för att testa ny mark.
”Ett otroligt arv”
Deborah Hay vill ha dansarnas absoluta uppmärksamhet och fokus på det dem gör. Hon vill att de ska fånga varenda ögonblick, utan att stanna till.
Dansaren Jac Carlsson tycker att det är både spännande och utmanande att gå in i Deborah Hays värld.
– Det är en värld hon byggt upp under 45 till 50 år och som är djupt rotad i hennes kropp, säger han och berättar om det otroliga arv de gett sig in och försökt tolka. Där dansarna inte tittar på världen – utan deltar.
– Inte bara ögonen ser, utan hela kroppen.
Som ett schackparti
Verket handlar om relationer dansarna emellan. Relationen till sin egen kropp och till rummet. En plats för självreflektion. Dansarna får inga instruktioner om hur de ska röra sig. Det får istället ett batteri frågeställningar att utforska med hela sin kropp. Det är meditativt och hypnotiserande.
– När jag började arbeta med projektet, tänkte jag på det som ett schackparti, säger Deborah Hay. Man har en ungefärlig uppfattning om det hela. Men var man placerar någonting, kommer plötsligt att förändra allt.
Ett hav av möjligheter
”Figure a Sea” är inspirerat av en av Deborah Hays egna dikter, och utgår från scenen som ett hav av oändliga möjligheter.
– Det är ett förslag till publiken att titta på en scen i stället för att titta på en stjärna. I stället för att titta på de bästa dansarna och vad man gillar eller ogillar, kan man titta på scenen och se ett hav av rörelse. Ett hav av möjligheter.