Mia Skäringer och Elaine Eksvärd är två kända röster som drivit en hård kritik mot bland andra komikern Anton ”Mr Cool” Magnusson. Foto: TT/Under Produktion

Deplatforming-metoden väcker debatt: ”Det krymper yttrandefriheten”

Publicerad

”Deplatforming” – att influencers med hundratusentals följare försöker få en omstridd person att förlora sin offentliga plattform – blir allt vanligare i Sverige. Nu väcker metoden hård kritik.
– Att få bort folk från sina jobb är inte min agenda, säger Elaine Eksvärd, en av rösterna som pekas ut i debatten.

De senaste åren har flera kända namn i USA blivit måltavlor för så kallad deplatforming – där de blivit av med uppdrag och anställningar på grund av kritiserade uttalanden. Komikern Kevin Hart, som lämnade värdskapet för Oscargalan efter att nio år gamla homofobiska tweets uppdagats i sociala medier, är den senaste i raden.

Och han är inte ensam. Även regissören James Gunn, Rick & Morty-skaparen Dan Harmon och journalisten Sam Seder har fått sparken eller hamnat i rejält blåsväder för något de skrivit på Twitter, i vissa fall för många år sedan.

Sprider sig till Sverige

Under 2018 gjorde fenomenet intåg även i Sverige: I början av året avbokades journalisten Kajsa Ekis Ekman från en konferens efter press utifrån på arrangören. Orsaken var en debattartikel om huruvida kön bör definieras utifrån identitet eller biologi, en artikel som väckte hård kritik.

Mot slutet av året uppmanade deckarförfattaren Camilla Läckberg sina drygt 200 000 följare att mejla Nobelstiftelsen och önska att akademiledamoten Horace Engdahl tvingas lämna sin stol, eftersom han försvarat kulturprofilen.

Varnar för rädsla och självcensur

Händelserna har väckt intensiv debatt på såväl sociala medier och podcasts, som i traditionella medier. Göteborgs-Postens Victoria Greve är kritisk till vad hon ser som en ökande renhetsiver och personfixering i debatten, medan Sydsvenskans Rakel Chukri varnar för moralpoliser i en ny offentlighet.

Expressens kulturchef Karin Olsson är en av rösterna som skrivit om konsekvenserna av deplatforming. Hon ser att trenden riskerar att leda till självcensur och till att uppdragsgivare blir rädda för att anlita kontroversiella personer.

– Tendensen att gå på försörjningen är oroväckande, för då argumenterar man inte i sak utan försöker förgöra en annan människas levebröd. Det skapar en räddhågsen offentlighet och i praktiken en krympt yttrandefrihet, säger Karin Olsson till Kulturnyheterna.

Deplatforming, att utöva påtryckningar för att någon ska bli av med sitt plattform, har blivit vanligare i Sverige senaste året. Foto: Martin Gradén/SVT Grafik

Vill skydda barn från övergrepp

En person som ofta förekommer i debatten om deplatforming är opinionsbildaren Elaine Eksvärd, som har drygt hundratusen följare på instagram. Tillsammans med flera andra kända personer, som Cissi Wallin och Mia Skäringer, startade hon en av årets mest omdiskuterade debatter – den om komikern och artisten Anton ”Mr Cool” Magnusson. Målet var att få Spotify att plocka bort Magnussons låt från 2015 där han skämtar om pedofili. Samtidigt avbokades komikern från flera inbokade föreställningar runt om i landet, där arrangörerna hänvisade till en omfattande press utifrån.

Elaine Eksvärd delar inte sina kritikers bild av hon skulle vara ute efter personers försörjning. Eksvärd säger att hon brinner för barnrättsfrågor, inte minst eftersom hon själv utsattes för sexuella övergrepp som barn.

– Att få bort folk från sina jobb är inte min agenda. Min agenda är att få bort normalisering av pedofili från samhället, eftersom jag är övertygad om att det har en direkt påverkan, säger Elaine Eksvärd, och påpekar att hon i fallet Mr Cool inte kontaktat några uppdragsgivare, utan bara Spotify.

– Spotify sponsrar Childhood som jobbar emot sexuella övergrepp mot barn, så jag såg en direkt motsättning där. Och det tyckte ju Spotify också, så de tog bort låten.

Däremot kontaktade Elaine Eksvärd i december 2018 Expressens chefredaktör Thomas Mattsson, och uppmanade via sina sociala medie-kanaler andra att göra likadant. Detta för att ifrågasätta författaren Stig Larssons lämplighet som litteraturkritiker på tidningen, eftersom han i en intervju i TV 4:s program ”Malou efter tio” år 2012 sagt att han som 25-åring föredrog tonårstjejer för att de enligt honom hade bättre Ph-värde i underlivet.

Oklar gräns för vad som är extremt

Eksvärd säger till Kulturnyheterna att hon rent principiellt håller med Karin Olsson om att man ska undvika att gå på människors försörjning, men att det finns en gräns. Finns det då situationer där det är rimligt att tycka att någon borde fråntas sin plattform?

– Självklart finns det lägen där en person till exempel radikaliseras snabbt politiskt och blir någon helt annan på kort tid, säger Karin Olsson på Expressen:

– Men det är inte det vi ser idag. Exemplen handlar om att någon har gjort en satirlåt som är plump och någon har sagt något i ett tv-program för ett antal år sedan som inte var så smakfullt. Där måste vi säga stopp och belägg, vi måste upprätthålla en vid offentlighet.

Här går Elaine Eksvärd och Karin Olssons åsikter kraftigt isär, där Eksvärd ser en snävare gräns för vad som kan accepteras i offentligheten:

– Jag tycker att utvärdera barns underliv och ph-värde – det är extremt. Är det någon som uttrycker sig rasistiskt, homofobiskt… det är extremt, säger Elaine Eksvärd.

Stig Larsson specificerade inte vilken ålder han syftade på när han talade om ”tonåringar” i Malou 2012, däremot har han i spåren av den diskussionen tagit bestämt avstånd från anklagelsen om att han skulle attraheras av barn.

”Publiken kan skilja mellan känsla och verklighet”

Frågan är alltså var gränsen går, och vem som har rätt att dra den. Det som är extremt för en person, behöver inte vara det för en annan. Elaine Eksvärd kan själv uttrycka sig spetsigt i sociala medier. Hon har i ett inlägg på Instagram sympatiserat med en kvinna som torterat och mördat sin våldtäktsman, och skrivit att hon själv skulle kunna ha gjort något snarlikt. Vi frågar henne hur hon själv tänker kring inlägg som av vissa kan uppfattas som extrema.

Utifrån den logiken: Tycker du att det vore rimligt att personer då tyckte att du inte skulle få ha kvar dina uppdrag?

-Jag tror att med min bakgrund och det jag har varit med om – att ha blivit sexuellt utnyttjad från att jag var två till tio år – så förstår folk och har distans till ett sådant uttalande. Precis som alla de som besvarade kommentaren med ”Ja, jag skulle köra bilen!” och så vidare… Det är självklart ingenting vi skulle göra i verkligheten.

Försöket att stoppa Stig Larssons skrivande i Expressen gav inte frukt. Chefredaktören Thomas Mattson svarade Eksvärd via Twitter att han ”avstår från att recensera vad en fristående kulturskribent sagt i TV4 för sex år sedan” samt att ”Expressen värnar det fria ordet och en fri debatt”.

Kulturnyheterna har sökt Mia Skäringer, som har avböjt att medverka i det här reportaget.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Drev på sociala medier

Mer i ämnet