– Jag vet inte om det är så att man gärna inte vill komma ihåg hur det var. Det stora verket om kommunisttiden, om Ceaușescus diktatur, det finns inte än, säger Dan Shafran, direktör Rumänska kulturinstitutet.

Till det stora verket hör till exempel inte författaren Herta Müllers verk enligt Dan Shafran.

– Hennes verk handlar mer om det förtryck som var i Rumänien, men det är utspritt i olika romaner. När jag menar det stora, stora verket, menar jag en omfattande roman. De som skriver mest om det här är de rumänska exilförfattarna, säger Dan Shafran.  

Barndomen i koncentrationsläger

Den rumänsk-judiska författaren Norman Manea lever sedan 27 år i exil i USA. Förra året kom han memoarbok ”Huliganens återkomst” ut på svenska. En bok om hans barndom i koncentrationsläger. Om livet i kommunistdiktaturen. En bok han inte ville skriva.

– En tragedi, särskilt då en historisk tragedi blir tillgänglig först när den börjar bli en kliché, säger Norman Manea.

”Det var en kamp”

Rädslan för att den personliga upplevelsen skulle förvanskas till en kliché blandade sig med obehaget av att rota i gamla minnen. Diktaturens censur övergick nästan i självcensur.

– Skriver man om det förflutna måste man återuppliva det. Det var en kamp, säger Norman Manea.

Samma förklaring ger han till varför den allomfattande skönlitterära romanen om kommunisttiden i Rumänien inte har skrivits ännu.

Yngre generationen tar avstånd

– Det beror nog inte på att ingen vill ta sig an ämnet. Snarare på att människor åldras, de är trötta på hela tidsperioden. Kanske vill de inte ta upp ämnet igen, säger Norman Manea.

När den yngre generationen rumänska författare skriver om Ceaușescu-eran så är det med distans.

– De gör det med humor, svart humor och ironi. Varje ny generation försöker ta avstånd från det som varit, säger Dan Shafran.