Foto: SVT Grafik

Eftersnacken hindrar folk att tänka själva

Uppdaterad
Publicerad

Tv-tittarna matas med uppsnack och eftersnack under valspurten. Nu sågar medieforskararen åsiktsfixeringen i medierna.
– Det hindrar folk att tänka fritt och självständigt, säger medieforskaren Jesper Strömbäck.

Politikerna har frågats ut, duellerat och debatterat kors och tvärs i medierna de senaste veckorna. Men lika mycket tv-tid som politikerna själva får, får tyckarna och journalisterna, som kliver in så fort politikernas sammandrabbningar är över.

Medieforskaren Jesper Strömbäck är tveksam till uppsnack, under-tiden-snack och eftersnack som tv-tittarna matats med under hela valspurten.

– Tittarna får inte chansen att tänka fritt och självständigt, säger han.

Rubbar tankarna

En tv-tittare ser en politiskt debatt eller utfrågning utifrån sina perspektiv och intressen. När det är klart början man väga samman allt man sett. Hur skötte dom sig? Vad sa dom i frågor som jag tycker är viktiga?

– Om de kommer ett eftersnack direkt efter, då bryter tolkningar som experter och journalister in och rubbar den tankeprocess som tittarna själv håller på med, säger Jesper Strömbäck.

Forskning visar att speciellt osäkra väljare påverkas av det som åsiktsspäckade paneler säger. Det spelar ingen roll om panelerna är balanserat sammansatta med tyckare från olika politiska håll.

– Ibland kan analyserna vara alldeles utmärkta, det är inte innehållet som är problemet. Problemet är att eftersnacken minskar människors möjlighet att fritt och självständigt tolka det som sker, upprepar Jesper Strömbäck.

Solfjäder av åsikter

Men Eva Landahl, SVT:s valgeneral, håller inte med. Hon ser eftersnack och kommentarer som en service till tittarna.

– Vi erbjuder en solfjäder av åsikter kring en debatt som tittarna kan ta till sig och sedan fatta ett beslut. Jag ser inte problemet, säger hon.

Aftonbladets Lena Mellin är en av Sveriges mest erfarna politiska kommentatorer och syns flitigt i tv-sändningar. Hon tycker att en komplex värld kräver en guide.

– Tittarna behöver någon att hålla i handen. Någon att förhålla sig till. Antingen kan dom tycka att jag är dum i huvudet eller så gillar dom det jag säger.

Schizofrena medier

Lena Mellin drar parallellen till fotbollens värld, som hon inte kan lika bra som politikens.

– Jag tycker det är väldigt kul med fotbollens eftersnack. Där kan jag mäta mina intryck mot experternas. För mig fyller det en funktion, säger Lena Mellin.

Men Jesper Strömbäck tycker att medierna har ett schizofrent förhållande till sina tittare. Å ena sidan lyfter man fram dem som oerhört viktiga, man vill ha kommentarer, feedback och frågor och kör med hashtags som #dinröst och #abdebatt. Å den andra finns ett kvardröjande förmyndarskap, tycker han.

– Man tror inte att människor på egen hand kan förstå vad som sas och vad som var viktigt. Man måste ha experter som gör tolkningar åt folk. Jag tycker det är problematiskt ur ett demokratiskt perspektiv.

”Är du störd – stäng av”

Forskningen visar att det är skillnad om eftersnacket, eller analysen, kommer direkt efter debatten eller om den dröjer. Förr fick tv-tittarna vänta tills papperstidningen kom nästa dag.

– Det gör skillnad att få sova på saken, då hinner vi bearbeta våra egna intryck, säger Jesper Strömbäck.

Men att vänta med eftersnacken är inte en idé som attraherar SVT:s valgeneral Eva Landahl.

– Jag tycker det låter som en gammaldags uppfattning. Om någon känner sig störd av att vi analyserar en debatt efteråt kan man välja att inte titta, säger hon.

Tyckandet tar plats

I ett historiskt perspektiv tar journalisterna och tyckarna mer plats i medierna för varje val som äger rum.

– Balansen har förskjutits till dom politiska aktörernas nackdel och jag tycker den förskjutits för mycket. I slutändan är det politiker – inte journalister – vi ska rösta på, säger Jesper Strömbäck.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Medier

Mer i ämnet