Ester på Svenska Dagbladets redaktion.

Hon revolutionerade journalistiken

Publicerad

För 125 år sedan föddes en av pionjärerna inom svensk journalistik. Ester Blenda Nordström var den första wallraffande reportern i Sverige och reste över hela världen. Ändå är det få människor som känner till henne.

Allting började när Ester Blenda Nordströmfick anställning som journalist på Svenska Dagbladet 1913. Egentligen hade hon arbetat kortare perioder på Stockholms Dagblad och Dagens Nyheter, men nu hade hon en fast anställning och kunde börja experimentera med mediet.

Hon var en av fyra kvinnliga journalister. I och med att medelklassen ökade blev det allt fler kvinnliga läsare och tidningarna satsade på så kallade kvinnosidor. Där ville inte Ester Blenda Nordström hamna och hon ville inte heller skriva teaterrecensioner. På den här tiden bestod tidningarnas material till stor del av notiser, korta intervjuer, referat och opersonliga artiklar. Men Ester Blenda Nordström uppfann sin egen stil och började skriva självupplevda reportage under signaturen Bansai.

Den första wallraffaren

1914 revolutionerade hon journalistiken på riktigt. Hon fick idén om att skildra pigornas vardag innifrån. Det bästa sättet var att själv ta anställning på en bondgård. Hon la in en annons i tidningen och fick mer än femtio svar. Till slut hamnade hon på en Taninge gård i Sörmland. Hon antog en falsk identitet och skapade en påhittad fästman vid namn Bernard. För att hennes händer skulle bära spår av mödor och kroppsarbete rengjorde hon en bilmotor och lät oljan gnidas in i porer och nagelrötter.

Hon var på gården i en månad och skrev artiklar om upplevelsen i Svenska Dagbladet. Många var bekanta med det hårda arbetet som livet på gården innebar, men det hade aldrig skildrats på detta sätt, åtminstone inte i tidningen.

Sammanlagt blev det tio reportage som samlades i boken “En piga bland pigor” och blev en stor succé. Den trycktes i 15 upplagor och såldes i 35.000 exemplar. 1924 blev det även en film där Greta Garbo hade en av birollerna. Nordströms arbetsmetod fick däremot utstå stark kritik, bland annat av insändare och gårdens husbonde Anders Holtz som anlitade en spökskrivare som skrev en bok mot Ester Blenda Nordström.

Levde med samerna över sommaren

Kritiken tog hårt på Ester Blenda Nordström som mådde dåligt för att hennes vänner på gården hade tagit illa upp. Men nästa år gav hon sig iväg på ett nytt äventyr, fast det blev inga fler reportage under täckmantel.

Våren 1915 begav hon sig upp till Lappland och följde med samerna som vandrade upp över gränsen till Norge och bosatte sig där över sommaren vid foten av fjället Rokkomborre.

Hon blev barnens lärarinna och i kåtan där hon bodde undervisade hon. Under vistelsen skrev hon artiklar som hon postade ner till Stockholm. Hennes upplevelser samlades senare i boken “Kåtornas folk”. Delar av boken skrev hon sommaren därpå när hon hyrde i en stuga i Värmland tillsammans med Elin Wägner.

Under denna tid diskuterades samernas förhållande till det svenska samhället, men Ester Blenda Nordström fokuserade inte på det. Hennes egna upplevelser tillsammans med samerna stod i fokus. Med detaljerade skildringar och anekdoter från livet till fjälls, omhuldat av de kopiösa mängderna kaffe som de drack och den trollska stämningen som genomsyrade bokens rader, skrev hon en bok där hon var lika främmande i samernas ögon som hon var i deras.

Evert Taube inspirerade henne att resa vidare

Med tiden tröttnade Ester Blenda Nordström på att vara knuten till Svenska Dagbladets redaktion och sa upp sig. Hon frilansade och skrev ungdomsböcker om rackarungen Ann-Mari Lindelöf. Under årens lopp tog hon också flera småjobb som ofta blev skildrade i hennes artiklar och böcker.

En dag träffade hon Evert Taube på krogen Gyldene Freden som spelade och sjöng för henne. Han berättade om sina resor till Sydamerika och runt i världen. Ester Blenda Nordström blev inspirerad och bokade en resa till Argentina. Hon tog båten över Atlanten och passade även på att rida mula från Argentina till Chile.

Resorna blev allt fler: Hon reste till USA och arbetade som kökspiga i Chicago, träffade nybyggare som emigrerat från Sverige till USA, något som senare blev boken “Amerika”. Hon reste genom Sverige på motorcykel, levde med rallare som byggde järvägen, stod på hästryggar på cirkus och åkte hundspann genom Sibirien.

Levde spartanskt i Kamtjatka

Redan efter succén med “En piga bland pigor” började Ester Blenda Nordströms drickande. Hon var känd för att alltid ha en cigarett i handen och under resornas gång oroade sig mamman och syskonen för hennes höga alkoholkonsumtion.

Men Ester Blenda Nordström fortsatte att resa runt och se sig om i världen. Tillsammans med vännen Karin, som också kan ha varit ett hemligt kärleksintresse, reste hon runt i Asien. När Karin reste hem tog Nordström båten till Kamtjatka i Sovjetunionen. Storebrodern Frithiof Nordströms goda vän, entomologen René Malaise, befann sig där och studerade insekter.

Ester Blenda Nordström hade redan övertalat Malaise om att hon skulle få komma och bo där, vilket han gick med på. Under hennes två år långa vistelse var de två gifta, men de skildes när hon reste hem igen. Boken “Byn vid vulkanens skugga” handlar om hennes tid i Kamtjatka.

Fick allt större missbruksproblem

Ester Blenda Nordströms sista tid i livet var inte lika äventyrligt. Hennes alkoholproblem blev allt större och hon fick problem att betala hyra. I sin ungdom målade Anders Zorn av henne, men hon var tvungen att sälja tavlan och pantsätta möblerna.

Med tiden började hon missbruka opiumkakor och fick problem med skrivandet. När hon var 45 år drabbades hon av hjärnblödning och storebrodern Frithiof fick ta över förmyndarskapet. Hon dog 1948, endast 57 år gammal.

Olycklig – men varför?

Korrespondensen som finns mellan Ester Blenda Nordström och hennes vänner vittnar om en person som var både rastlös och stundtals olycklig. Vad det kan bero går bara att spekulera i.

Kan det ha varit en sexuell läggning som inte fick levas ut, en rastlöshet som gjorde att hon inte kände sig hemma någonstans eller alkoholproblemen?

Oavsett var hon en äventyrare som tog för sig och gjorde det som föll henne in. Hon levde livet i staden, på fjället och på landsbygden, reste världen över och tog med sig bitar hem i form av hennes texter.

Inget äventyr var för litet eller för stort för Ester Blenda Nordström och den renesässans som hennes verk har fått på senare lyfter fram en pionjär inom journalistiken som har en självklar plats i historieböckerna.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer