Erik Haag, Karin af Klintberg och Lotta Lundgren i soffan tillsammans med barnskådespelarna. Foto: TT

Erik och Lotta lär barn historia i årets julkalender

Uppdaterad
Publicerad

Erik Haag och Lotta Lundgren gör en julkalender om klass och jämställdhet.
Och om att ingen tid är perfekt – för arrangerat äktenskap kan vara en tacksam lösning för en ensam 35-åring i baren på Riche. Fast mest handlar det om barn vi inte fått höra om.
”Jag tror, från djupet av mitt hjärta, att det här kommer att betyda någonting för historieämnet i Sverige”, säger Lotta Lundgren.

Den första december sänds första avsnittet av årets julkalender i tv: ”Tusen år till julafton”.

Producerad av Karin af Klintberg, hjärnan bakom ”Historieätarna”, med programmets lustigt skolande, perukklädda duo i fören.

Erik Haag och Lotta Lundgren ska tillsammans med ett gäng barn besöka epoker i den svenska historien. Precis som i ”Historieätarna” prövar barnen olika samhällsklasser, klär sig tidsenligt och äter det som tiden bjuder. Allt är inte ljust och fräscht. Den svenska historien rymmer fattigdom och inkvisition. Men det är barnvänligt.

– Vi gör en häxbränning, men vi bränner ingen människa på riktigt. Det vi gör är inte ångestladdat. Någon blir sjuk i pest med det är ingen som Lena Endre-gråter, säger Lotta Lundgren.

Kvinnor och barn tar plats

Barnens berättelse gapar tom i historien. Från den första december ska den ta plats. Även den i läroböckerna endast 13-procentiga andelen kvinnor utökas i ”Tusen år till julafton”.

– Det är en av de viktiga stöttepelarna i den här julkalendern, att visa kvinnan och hennes roll. Men också att porträttera när kvinnan har fått stå tillbaka för mannen. Vi vill inte låtsas om att det är annorlunda, men att hela tiden visa hur kvinnan och modern har haft det har varit ett stort mål, säger producent-Karin af Klintberg.

Förutom Lotta Lundgren, Erik Haag och sju barn, gästspelar Olof Wretling, Kakan Hermansson, Shima Niavarani och Stina Ekblad i kalandern – fler kvinnor än män, och fler barn än vuxna.

– Jag tycker att det känns viktigt att berätta historia på det här sättet. Att alla får ta plats. Hälften av alla människor har varit kvinnor, och ofta mer än hälften barn. Ändå är de helt osynliga. Innan år 1900 var 40 procent av befolkningen under 18 år, säger Erik Haag.

Klass och imperfektion

Om genus är kalenderns ena ben, är klass det andra, säger Karin af Klintberg.

– I varje tid har barnen varit både fattiga och rika, för att visa att världen inte har bestått bara av kungar på slott. De har svultit och jobbat, varit sjuk, levt fattigt och ätit soppa på skärp. I ett avsnitt såldes barnen för att föräldrarna inte kunde ge dem tillräckligt med mat.

Det handlar inte om att ”klappa sig på magen”. Det finns ingen perfekt tid. Det finns olika.

– Den stora insikten är att det går att leva på jättemånga olika sätt. Även om det låter dåligt med arrangerade äktenskap för mig, nu, så kanske någon på 1600-talet tyckte att det var en jätterationell lösning, säger Erik Haag.

– Barnen som skulle giftas bort i programmet var åtta respektive elva åt gamla och tyckte det var jättetråkigt att inte själva välja någon de älskade. Men vi får väl se. När de är 35 och står i baren på Riche och tänker att ”jag kommer aldrig att träffa någon” – då kanske de hade tyckt att det vore ganska härligt och bekvämt om någon kunde sålla fram en lämplig partner åt dem, säger Lotta Lundgren.

Viktigt jobb

Årets julkalendermakare har kontaktats av flera lärare som tänker använda avsnitten i undervisningssyfte.

– Det fattar jag först nu. Storheten med den här kalendern är att vi plötsligt befolkar historien med en massa ungar. Det tror jag, från djupet av mitt hjärta, kommer att betyda någonting för historieämnet i Sverige, säger Lotta Lundgren.

– Jag tror att den här generationen kommer att förhålla sig till historien på ett annat sätt. De kommer att ha ett bildminne när de läser om epoker.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer