Bo Widerberg, Hannes Holm, Roy Andersson, Ruben Östlund och Ingmar Bergman Foto: TT

Svenska Oscarsbidrag genom tiderna: Endast manliga regissörer nominerade

Uppdaterad
Publicerad

I helgen har And then we danced premiär, Levan Akins film om förbjuden kärlek på ett georgiskt danskompani, som också är årets svenska Oscarsbidrag. Får filmen en Oscar är det första gången på 35 år.

När man går igenom listan med svenska Oscarbidrag blir man sugen på att se om en massa filmer. Både äldre klassiker och moderna mästerverk. Som Lukas Moodysons Fucking Åmål som var Sveriges bidrag 1999. Eller Gabriela Pichlers Äta Sova dö som valdes ut 2014. Ingen av dem klarade sig hela vägen till nominering.

Det gjorde däremot Bo Widerbergs Kvarteret Korpen 1965, men snuvades på plats i Los Angeles av italienske mästaren De Sicas I går, i dag i morgon.

Bergman överlägsen

Kategorin har funnits i sin nuvarande form sedan 1956 och Sverige har skickat in bidrag sedan 1957. Ingmar Bergman är löjligt överlägsen på listan. Åtta gånger valdes hans filmer till Sveriges bidrag, tre gånger blev han nominerad och tre gånger åkte han också hem med Oscarsstatyetten i bagaget. 1961, 1962 och 1984 för Jungfrukällan, Såsom i en spegel och Fanny och Alexander.

Trots att det bara är Bergman som vunnit ser det ändå hyfsat ut för Sverige på topplistan där man med tre statyetter och 16 nomineringar ligger på femteplats efter Japan, Spanien, Frankrike och Italien.

Av de 58 bidragen Sverige skickat in har endast två varit regisserade av kvinnor. Nämnda Gabriela Pichlers Äta sova dö och Pernille August Svinalängorna 2012. Den sistnämnda blev inte heller nominerad och resten av de svenska bidragen har alltså regisserats av män.

Östlunds strategier

Senaste svenska regissör på plats på The Dolby Theatre i Los Angeles var Ruben Östlund som var nominerad för The Square 2017. Men det spelade ingen roll att han kom dit med en Guldpalm från Cannes innanför västen och avancerade strategier för att knipa statyetten. Det bidde ingen Oscar för Ruben och Sverige.

Det blev det inte året innan heller när Hannes Holm var där med En man som heter Ove. Då var turerna många inför galan om den då nyinrättade president Trumps inreseförbud skulle hindra svenska skådespelaren Bahar Pars, född i Iran från att vara med på galan. Reglerna ändrades strax innan galan och hon fick åka dit till slut.

– Att jag och Rolf Lassgård, alltså Ove och Parvaneh, står där tillsammans och håller varandra i handen är ett statement i sig, sa hon till Kulturnyheterna några veckor innan galan.

Guillou fick inte vara med

2004 var Kay Pollacks Såsom i himmelen nominerad. Året innan var det Mikael Håfströms Ondskan, efter Jan Guillous roman. Även då var det problematiskt med svensknärvaron. Jan Guillou var bannlyst av USA och kunde först inte åka med, men ska ha jobbat hårt i flera månader för att få ett visum, och lyckats strax innan galan. Men då räckte inte biljetterna.

– Håfström gav min biljett till sin fru, sa Guillou till Aftonbladet.

Sedan tog det 15 år innan Mikael Håfström gjorde en svensk film igen. Quick har premiär nästa vecka.

Tre av Sveriges största filmskapare har haft det extra tufft i Oscarssammanhang. Framförallt Roy Andersson – nyss belönad med ett Silverlejon i Venedig – som fyra gånger sett sina filmer väljas och lika många gånger sett dem gallras ut i nomineringsprocessen. En kärlekshistoria, Sånger från andra våningen, Du levande och En duva satt på en gren och funderade på tillvaron har alla gått samma väg. Kanske blir det femte gången gillt med Om det oändliga nästa år?

Bo Widerberg och Jan Troell har också haft det tungt. Båda var nominerade tre gånger – förutom nämnda Kvarteret Korpen också för Ådalen 31 och Lust och fägring stor – men det gick i stöpet.

Tungt för Troell

Jan Troell nådde hela vägen till nominering tre gånger – med Utvandrarna, Nybyggarna och Ingenjör Andrés luftfärd, men lika många gånger fick han applådera en kollega istället.

Andra svenska filmer som nominerats till en Oscar är Under solen, Oxen och Käre John.

I år byter kategorin namn från Bästa icke engelskspråkiga film till bästa internationella film. Om Levan Akins And then we danced går vidare i nomineringsprocessen avslöjas i början av oktober. Kulturnyheternas filmkritiker Fredrik Sahlin tycker mycket om filmen.

 – En vacker och lite sorgsen historia som spritter av liv, jag tror inte den går hela vägen men temat ligger rätt i tiden och just priset för bästa utländska film brukar ju gå till smalare filmer än den inhemska Oscarn, så And then we danced tar sig nog vidare i den första gallringen i alla fall.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.