Den nya filmpolitiken innebär att staten från 2017 ska ta ett helhetsansvar för den nationella filmpolitiken.
För att filmbranschen ska få inflytande över svensk film kommer tre så kallade branschråd att inrättas. Syftet med branschråden är att sprida ut makten och inflytandet. Vidare kommer biografmomsen att höjas från 6 till 25 procent.
Kulturministern Alice Bah Kuhnke (MP) vill ha en ny statlig filmpolitik som är mer teknikneutral, långsiktig och kvalitetsinriktad.
Regeringen har också satt upp sju mål för den nya filmpolitiken. Dessa handlar bland annat om att hela landet ska vara med och utveckla och producera svensk film, att svenskt film ska ha ett kvalificerat internationellt utbyte samt att jämställdhet och mångfald ska prägla filmområdet.
Regeringen planerar att avsätta 545 miljoner kronor för filmstöd under 2017. Av dessa kommer 25 miljoner att gå till regeringens särskilda satsning för att stärka biografer i glesbygden.
Nöjd kulturminister
Under en votering på onsdagseftermiddagen antog riksdagen regeringens proposition om filmpolitiken, trots flera reservationer.
– Det är en historisk dag för svensk film. Vi lämnar ett dåligt fungerande filmavtal och lägger en stabil grund för den svenska filmens framtid. Med en ny, trygg grund ser regeringen till att fler vågar investera i svensk film och att hela filmbranschen får en möjlighet att vara med och påverka den svenska filmens framtid, säger kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke i ett pressmeddelande.
Filmpolitiken – en omstridd fråga
Den nya filmpolitiken har dock väckt en del oro och protester. Vissa kritiker menar att branschråden, till skillnad från vad som är avsett, kommer att ge Filminstitutet ännu större makt, då det är institutet som utser råden.
Dessutom har många biografägare uttryckt sin oro för att momshöjningen på biobiljetter kommer att tvinga biografer på små orter att stänga.
Kulturutskottet har sen tidigare presenterat sju så kallade tillkännagivanden mot regeringens filmproposition. Dessa tillkännagivanden handlar om sådant som riksdagen anser att regeringen bör göra om. Men riksdagen röstade under onsdagen ja till filmpropositionen som helhet.
– Regeringen kommer självklart att återkomma till riksdagen med besked om hur de olika tillkännagivandena ska omhändertas, precis som vi gör inom alla politikområden, säger kultur- och demokratiminister Alice Bah Kuhnke.
En av dem som visat störst missnöje med den nya filmpolitiken är moderaternas kulturpolitiska talesperson Olof Lavesson. Efter omröstningen skriver han på sin facebooksida apropå utskottets tillkännagivanden: ”Jag kommer därför nu att interpellera kultur- och demokratiministern så att hon kallas till riksdagens kammare för att svara på vad som nu händer. Svensk film förtjänar raka svar och långsiktiga förutsättningar.”
Historiskt filmavtal sägs upp
Den nya filmpolitiken innebär också att filmavtalet som styrt svensk filmproduktion i ett halvt sekel slopas. Avtalet sjösattes av Harry Schein och innebar är att tio procent av inkomsterna för biobiljetter gick till Svenska Filminstitutet, SFI, som i sin tur fördelade pengarna till andra svenska filmproduktioner.
Idén bakom filmavtalet kan beskrivas i termer av att ”ta från de rika och ge till de fattiga”, alltså att kommersiella filmer delvis bekostade utvecklingen av smalare mer experimentella filmer. Avtalet har länge kritiserats för att vara otidsenligt och anpassat för en tid före både tv, video och digitala filmtjänster.