– En konsekvens kan bli att andra högerpopulistiska, nationalistiska partier som är ideologiskt närstående kan komma fram till slutsatsen att de också vill anamma den polska och ungerska regeringsmodellen. De här två partierna har tagit kontrollen över public service-medierna i respektive länder och också knutit kommersiella medier till sig för att fånga in fler väljare, säger frilansjournalisten Joakim Medin.

Han har bevakat både Polen och Ungern på plats inför EU-valet och skrivit reportageboken, Orbánistan om den politiska utvecklingen i Ungern. Viktor Orbáns Fidesz blev det i särklass största ungerska partiet i EU och tog hem 52 procent av rösterna.

Jarosław Kaczyńskis polska regeringsparti Lag och rättvisa, kammade hem 45 procent av de polska rösterna, därmed får hans parti fler platser i EU-parlamentet än alla svenska partier tillsammans.

Kan stängas av

Båda partierna är högernationalistiska och EU-kritiska partier och har under de senaste åren infört nya medielagar som ställt länderna på kollisionskurs med EU. 

De två medlemsländerna har utsatts för varsin så kallad ”artikel 7-process”, som i slutändan kan leda till att de tillfälligt blir av med sin rösträtt i EU-sammanhang.

– Det finns en oro för att de här två processerna i respektive land, som redan går väldigt långsamt och har kritiserats för att nästan ha avstannat, ska avstanna ännu mer. Eller till och med rinna ut i sanden helt, om de högerpopulistiska partierna får mer inflytande, säger Joakim Medin.