För första gången på 150 år – nu skapas en ny ordbok över svenska dialekter

Uppdaterad
Publicerad

Ett nytt svenskt dialektlexikon är just nu under utveckling på Institutet för språk och folkminnen i Uppsala. Det blir det första i sitt slag sedan 1860-talet. Tanken är att väcka intresset för Sveriges olika dialekter.

På Institutet för språk och folkminnen i Uppsala finns drygt sju miljoner ordkort från olika dialekter, och de äldsta uppgifterna är från 1600-talet. Dessa ska nu läsas av, och ett urval av dem ska föras in i det nya dialektlexikonet som blir digitalt.

I drygt hundra års tid har dialektord samlats in, till en början med syftet att skapa en allomfattande ordbok över svenska dialekter. Men på grund av resursbrist styrdes riktningen om i början av 2000-talet. Upplägget nu är att samla de mest relevanta orden ur de svenska dialekterna till ett lättsammare lexikon som riktas till allmänheten snarare än språkforskare.

Plockar russinen ur kakan

– Vi plockar russinen ur kakan faktiskt och tar med de bästa orden. De som är mest intressanta, säger Annika Karlholm, dialektolog på institutet.

Det går inte att säga hur många dialekter som finns i Sverige eftersom det är svårt att avgränsa när en dialekt övergår i en annan. Däremot går det att dela upp dialekterna i olika områden, som till exempel sydsvenska mål, där skånskan och blekingskan återfinns, eller de norrländska, som sträcker sig från norra Hälsingland och uppåt i landet. Men det går även att bryta ner dem i ännu mindre beståndsdelar, som till exempel att de från Malmö pratar malmöitiska. Enligt Institutet för språk och folkminnen är det upp till talaren själv att bestämma vilken dialekt han eller hon talar.

Färdigt till 2027

De dialektala skillnaderna var som störst under 1800-talet och i början av 1900-talet, då människor ofta kunde leva hela sina liv på samma plats. På senare tid har gränserna dock börjat suddas ut i takt med att människor reser allt mer och beblandar sig med andra.

År 2027 siktar man på att det nya Svenskt dialektlexikon ska vara färdigställt. I alla fall råmanuset, sedan kan det dröja ytterligare för den sista finslipningen att bli klar.

Annika Karlholm menar att man genom dialekter kan se hur svenska orter utvecklats och förändrats med åren.

– Varje ord lägger en pusselbit i en trakts historia. Det är det som är intressant tycker jag. Man kan gå väldigt långt tillbaka i tiden och se allt som har hänt i den trakten genom språket, säger hon.

Dialektlexikon nu och då

Det dröjer ett antal år innan den nya ordboken blir färdig, men ett smakprov finns redan nu att läsa hos Institutet för språk och folkminnen på internet.

Det lexikon som gavs ut på 1860-talet har digitaliserats i sin helhet av Projekt Runeberg. Här finns Svenskt dialektlexikon: Ordbok öfver svenska allmogespråket, utgivet av Johan Ernst Reitz 1862-67.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.