Föreställningen ”Skånska mord 1989-2015” anklagas för plagiat

Uppdaterad
Publicerad

Under en föreställning på Malmö Stadsteater upptäckte journalisten Per Lindelöw att en av hans artiklar återgavs på scen. ”Så gör man bara inte” säger Per Lindelöw till Kulturnyheterna.

På Malmö Stadsteater har det i år spelats en föreställning med namnet Skånska mord 1989-2015. En föreställning som enligt teaterns hemsida ”fantiserar fritt kring det som sker precis innan eller efter mordet”. Pjäsen utgav sig för att vara en fiktiv berättelse som har sin utgångspunkt i verkliga mord. Totalt behandlas sex mord i föreställningen och ett av dem är mordet på tioåriga Helén Nilsson i Hörby 1989.

Journalisten Per Lindelöw, som tidigare var kriminalreporter på Kvällsposten, gjorde en intervju med Helén Nilssons familj 25 år efter mordet och artikeln publicerades i Kvällsposten i mars 2014. Föreställningen Skånska mord 1989-2015 hade premiär 10 februari i år och spelades sista gången den 23 mars. Men det var när Lindelöw såg en provföreställning av pjäsen som han överrumplades av en våg av känslor.

– När de kommer till sorgesången om Helén reagerar jag väldigt starkt känslomässigt och gråter under föreställningen, säger Per Lindelöw som direkt efteråt börjar fundera på varför han fick så starka känslor av föreställningen.

– När jag såg pjäsen förflyttades jag tillbaka till när jag gjorde intervjun med Heléns föräldrar.

Jämförde manus och artikel

Lindelöw sökte på nätet för att hitta intervjun och insåg att det inte var fiktion utan att det var taget direkt ur hans text.

– Man stjäl inte en text och ska man använda det så frågar man först. Som journalist hade jag aldrig gjort på det här sättet men nu är ju journalistik och teater olika saker. Men jag reagerar som journalist och så gör man bara inte.

Därefter gick han också såg föreställningen en gång till för att jämföra manuset och artikeln och han fick även en kopia av manuset när han kontaktade teatern.

Hur likt är det?

– Han har tagit många av citaten och många av de bärande bilderna som familjen Nilsson har använt. De pratade om en ryggsäck och de pratar om en ballong som sakta pyser ut så deras bildspråk är det som bär sorgesången. Sedan är det tillagt sådant som inte finns i intervjun men det är inte bärande på samma sätt som jag tycker att familjens egna bilder är.

Marianne Levin är professor i civilrätt vid Stockholms universitet och enligt hennes bedömning verkar det inte gå att hävda citaträtt i detta fall.

– Av det du berättar låter det som ett solklart intrång. Det finns ingen citaträtt på det sättet.

Etiskt dilemma

Lindelöw framhåller även det etiska dilemma som nu uppdagas och beklagar att han inte hade någon chans att prata med familjen Nilsson tidigare.

– Som journalist har man som en av yrkesreglerna att respektera offer för brott. Man säljer det som en fiktiv pjäs men den var så oerhört verklig för mig och för Heléns familj är det definitivt inte fiktivt. Det är så reellt som det kan bli.

Att Per Lindelöw fick göra intervjun med Heléns familj var speciellt eftersom de inte har gett en intervju på detta sätt varken innan eller efter.  

Manusförfattaren Kristian Hallberg uppger till Kulturnyheterna att han och Per Lindelöw kommit överens om att låta deras respektive fackförbund ta hand om ärendet och vill därför inte ge ett uttalande i detta läge.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.