Författarinnan Astrid Lindgren

Publicerad

Det kan inte vara många som missat Astrid Lindgrens förtrollande figurer och berättelser. Hennes böcker har blivit översatta till mer än 80 språk och sålts i ungefär 145 miljoner exemplar.

Astrid debuterade som författare 1944 med ”Britt-Mari lättar sitt hjärta”. Hon hade dock tidigare blivit publicerad i olika tidningar. ”På vår gård” heter en berättelse som publicerades i Wimmerby Tidning.

Resebrevet ”På luffen” blev Astrid Lindgrens längsta bidrag under sin tid på tidningen. Det publicerades i tre delar under en julivecka 1925 och handlade om hennes och hennes tjejkompisars fotvandring från Vimmerby till Tranås, Gränna, Vadstena, Motala, Linköping och tillbaka till Vimmerby igen. På 30-talet skrev hon även sagor för tidskriften ”Landsbygdens jul”.

Pippi Långstrump
1941, när Astrids dotter Karin var sjuk i lunginflammation ville hon höra en saga, började Astrid berätta om den jättestarka rödhåriga och fräkniga lilla flickan Pippi Långstrump. Det skulle dröja till 1944 innan sagan om Pippi kom på pränt och det var när Karin fyllde tio som hon fick de nedskrivna berättelserna i present.

Förlaget Bonnier gjorde det stora misstaget och refuserade Pippi och hennes äventyr. De tyckte att Pippi var för kontroversiell.

När bokförlaget Rabén och Sjögren utlyste en tävling om bästa ungdomsbok ett år senare skickade Astrid in Pippi dit och vann första priset.

Idag finns sagorna om Pippi Långstrump och hennes vänner översatta till 63 olika språk.

En eller flera böcker om året
1946-1950 kommer ”mästerdetektiven Blomkvist”, ”Alla vi barn i Bullerbyn”, ”Nils Karlsson-Pyssling”, ”Kajsa Kavat” och ”Kati i Amerika” ut. Astrid tilldelas 1950 Nils Holgersson-plaketten för sagan om ”Nils Karlsson-Pyssling”.

1954-1964 ”Mio, min Mio”, ”Karlsson på taket”, ”Rasmus på Luffen”, ”Barnen på Bråkmakargatan”, sagosamlingen ”Sunnanäng” , ”Madicken” och ”Emil i Lönneberga” publiceras. Astrid skriver också ”Vi på Saltkråkan” för TV historien publiceras senare som bok.

Astrid får 1958 H C Andersen-medaljen, världens främsta barnbokspris. Hon blir även invald i Samfundet de nio som första barnboksförfattare.

1970 går Astrid Lindgren i pension från Rabén och Sjögren och Astrid får tillsammans med Tove Jansson Expressens barnbokspris, Heffaklumpen.

1971 kommer boken ”Mina påhitt” ut och Astrid får Svenska Akademins stora guldmedalj.

Lejonhärta möts av kritik
1973: ”Bröderna lejonhjärta” kommer ut och möts av en del kritik. Enligt Kerstin Stjärne i Arbetet var boken en ”förolämpning av befrielserörelser i världen”.

En grupp marxistiska litteraturvetare skrev i DN att ” 'Det finns äventyr som inte borde få finnas', hade Jonatan sagt en gång, och det finns verkligen äventyr som inte borde få finnas i en barnbok”.

Astrid berättar i en intervju i Expressen om en ung psykolog som på ett seminarium på Ericastiftelsen ska ha sagt att han aldrig skulle kunna läsa slutraderna i Börderna Lejonhjärta för ett barn, eftersom det var så hemskt att bröderna behövde dö två gånger.

”Då sa jag: 'Du förstår, att ju flera gånger du dör, dess vanare blir du.' Men han kunde inte finna någon tröst i detta.
När jag kom hem efter det mötet ringde tjejen som spelar lilla Ida i Katthult i Emilfilmerna och sa:
'Jag har just läst Bröderna Lejonhjärta och tack för att du gjorde ett så lyckligt slut.'
Så kan barn uppleva det.”

ur ”Astrid Lindgren – en levnadsteckning” av Margareta Strömstedt

Astrid i samhällsdebatten
1976 skriver Astrid Lindgren sagan om ”Pomperipossa i Monismanien”. Anledningen till sagan är att de nya marginalskattereglerna har den effekten på egenföretagare att man skall betala mer i skatt än man tjänar. Sagan leder till en skattepolitiskdebatt som skakar om hela Sverige och Astrid hamnar i luven på finansminister Gunnar Sträng.

1978 får Astrid Tyska bokhandelns fredspris. Hon skriver talet ”Aldrig Våld!” inför mottagandet av priset. Arrangörerna ber henne, efter att ha granskat talet, att avstå från att hålla det. Då svarar Astrid att hon i sånt fallavstår från att komma. Arrangörerna ändrar efter det hotet sin inställning.

I talet uppmanade bland annat Astrid vuxna att besinna sin makt och att inte slå sina barn utan bemöta dem med kärlek. Ett år efter att Astrid hållit sitt tal ”Aldrig Våld!” fick Sverige en lag mot aga och föräldravåld mot barn.

1981 kommer Ronja Rövardotter ut.

Asteroiden Lindgren och Årets svensk
När Astrid Lindgren fyller 80 firas hon stort på Göta lejon i Stockholm. Dåvarande statsminister Ingvar Karlsson ger djurskyddslagen Lex Lindgren i present. Lagen får stor uppmärksamhet internationellt men som Astrid, efter att ha förstått innehållet i den, tycker är ”fisig”.

Astrid får Tolstojmedaljen i Moskva, 1994 mottar hon Right Livehood för sitt livslånga engagemang för barnens och djurens rättigheter. 1996 får hon en nyupptäckt asteroid uppkallad efter sig.

1997 blir Astrid vald till Årets svensk, något som hon kommenterar så här:

”Jag tror att ni har glömt en sak. Och det är att jag är en gammal människa som är döv och halvblind och nästan helgalen. Och den har ni gjort till årets svensk! Vi får akta oss för att sprida ut det, för att då kommer dom att tro att hela Sverige är på det sättet...”

ur Aktuellt, TV 1

Karolina Jonason,
Källa: www.astridlindgren.se, Nationalencyklopedin

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer