Tvingas betala ”skamarvode”

Publicerad

När kulturutskottet förra året aviserade besparingar inom litteraturstödet, utlöste det massiva protester. Då talades det om kulturtidskrifternas roll i det demokratiska samtalet och betydelse för mångfalden. Men fortfarande räcker inte stödet till, och många tidskrifter är därför beroende av att skribenterna mer eller mindre arbetar gratis.

Tidskriften Glänta grundades 1993 och är en kulturtidskrift som pendlar mellan olika genrer.

– När vi startade så trodde vi inte att vi skulle hålla på så länge som ett år. Så vi är väldigt glada att vi har kunna fortsätta, säger Göran Dahlberg, grundare och redaktör.

Verksamheten är liksom många andra i den här branschen, beroende av att skribenterna arbetar mer eller mindre gratis.

”En slags hobby”

Tidningen har strax under 1000 prenumeranter, vilket är en viktig inkomstkälla, och får även 725.000 kronor i produktionsstöd. Men har svårt att ersätta sina frilansare fullt ut.

– Om man vill arbeta mer professionellt måste man arbeta mer och mer ideellt, säger Göran Dahlberg.

– Det förstärker bilden av att det vi gör är något man gör vid sidan om, en slags hobby. 

Knappt råd med skamarvode

På andra sidan korridoren i lagerhuset i Göteborg, sitter Patricia Lorenzoni, idéhistoriker och nu en av två redaktörer för Ord & Bild, Sveriges äldsta kulturtidskrift grundad 1892.

– Ofta har vi inte råd att betala mer än skamarvodet på 999 kronor per artikel, det säger sig självt att det är verkligen inte bra, konstaterar hon.

Tidningen har en upplaga på 1.100 exemplar och cirka 700 prenumeranter. Tidningen rör sig i gränslandet mellan kultur och samhällsfrågor och har genom åren kopplat ihop Sverige med internationell kultur, konst och politik.

Ord & Bild drivs av en stiftelse men är beroende av de 600.000 kronor från staten för att överleva och kan inte heller betala sina skribenter för all den tid de lägger ner för att skriva för tidskriften.

Kluven över argumentationen

Patricia Lorenzoni minns förra årets stora bråk om kulturtidskriftsstödet och hon är lite kluven över argumentationen som användes då.

Argumentet att stödet till kulturtidskrifterna är välanvända pengar, för att det är så lite pengar som gör så mycket.

– Det är sant, men det är som att vi hela tiden betonar att vi är så billiga, säger hon.

Hon menar att de usla villkoren bottnar i ett politiskt förakt för de små icke-institutionella kulturaktörerna.

– Jag tycker att det finns ett förakt för de små självständiga kulturaktörerna. Det är som att det här är inte på riktigt.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer

Minskat stöd till kulturtidskrifterna

Mer i ämnet