Debatten om de ensamma männen har rasat på kultursidorna sedan årsskiftet. Men stämmer forskningen debatten utgår ifrån? Foto: TT/SVT

Förvirrande forskning bakom kulturdebatt om ensamma män

Uppdaterad
Publicerad
Årets första kulturdebatt startade med en text om ratade singelmän, signerad Björn Werner, kulturchef på Göteborgsposten. Den har följts av en infekterad debatt om ensamma män som har svårt att hitta en partner. Men nu framkommer det att forskningen som debatten till stor del bygger på kanske inte stämmer, och att forskarna bakom den inte vill kommentera märkligheter i slutsatserna.

Forskare på Stockholms universitet har tidigare presenterat siffror som säger att andelen män med låg inkomst som är barnlösa har stigit rejält sedan 70-talet. Siffrorna blev startskottet för en intensiv debatt 2018 som handlade att kvinnor ratar män med låg utbildning och inkomst och att allt fler män med låg inkomst förblir barnlösa. 

I början av året tog kulturdebatten fart på nytt, när Göteborgs-Postens kulturchef Björn Werner refererade till samma forskning och bland annat skrev att en växande grupp män riskerar att ställas utanför samhället.

Studien fick stort medialt genomslag

Studien ifråga säger bland annat att andelen män med låg inkomst som är barnlösa har stigit sedan 70-talet är skriven av Anne Boschini och Marianne Sundström, forskare på Stockholms universitet. Uppgiften är i sin tur hämtad från en doktorsavhandling av André Richter som var verksam vid samma institution när avhandlingen publicerades 2016.

Siffrorna togs sedan upp i en artikel i Forskning och framsteg 2018.

– Om man ska uttrycka sig rakt på sak handlar det om att fattiga män inte blir fäder, sade Marianne Sundström bland annat i artikeln i Forskning och framsteg.

Artikeln fick stort medialt genomslag och citerades bland annat i texter i SvDAftonbladet och DN.

Ny forskning visar på helt motsatt trend

Men nu säger en annan forskare på samma institution att andelen män med låg inkomst som är barnlösa inte alls har ökat sedan 70-talet utan att det är precis tvärtom: Fler män med låg inkomst bildar familj idag, än för 50 år sedan, är det nya beskedet.

Johanna Rickne, professor i Nationalekonomi, menar att fattiga män får barn i större utsträckning idag än på 70-talet.

– På 70-talet var det ungefär hälften av de fattigaste männen som bildade familj men nuförtiden är det mer än två tredjedelar av den gruppen som bildar familj, sade Johanna Rickne, professor i Nationalekonomi, i Ekots lördagsintervju den 11 januari.

I och med det vände debatten, och kulturjournalisten Anna Hellgren kritiserade Björn Werner i en text i Expressen. Hellgren gav också kulturjournalistiken underbetyg för att den inte baserar ”sina tvärsäkra uttalanden om påstådda samhällsförändringar på tillgänglig vetenskap”.

När Kulturnyheterna försöker reda ut vilket av forskningsresultaten som egentligen stämmer, och varför samma institution gått ut med helt motstridiga slutsatser i media med ett års mellanrum, får vi inget svar. Anne Boschini och Marianne Sundström vill inte kommentera varför deras studie från 2018 visar helt andra siffror än de som Johanna Rickne nu presenterar.  

Forskning från samma institution presenterar två helt olika sanningar

Johanna Rickne vill inte heller kommentera sina kollegors studie eller varför siffrorna som fick stort genomslag 2018 visar en helt annan trend än hennes forskning. Hon förklarar inte heller hur det kommer sig att forskning från samma institution presenterar två helt olika sanningar.

Johanna Ricknes forskning är ännu inte publicerad men hon berättar att hon fått fram sina siffror genom att använda svenska registerdata för alla folkbokförda.

– Bland de män som befann sig bland de 20 procenten med lägst inkomst i Sverige och som fyllde 45 år 1970 var ungefär 45 procent barnlösa. 2015 var en tredjedel i samma grupp barnlösa. Så barnlösheten bland låginkomsttagande män har minskat från nästan hälften till ungefär en tredjedel, säger Johanna Rickne till Kulturnyheterna.

Vetenskapsjournalist: ”Jättekonstigt”

Henrik Höjer är vetenskapsjournalist på Forskning och framsteg och den som skrivit artikeln om Anne Boschinis och Marianne Sundströms forskning, som fick spridning 2018. Han är förvånad över de totalt motsatta uppgifterna som framkommit.

– Det är jätteovanligt att man är oense om grunddata. Man brukar diskutera förklaringar, tolkningar och teorier i forskarvärlden, det är bara naturligt, men grunddata är jättekonstigt tycker jag, säger han till Kulturnyheterna.

Kulturnyheterna söker André Richter.

Här är motsättningen i forskningen

Visa

2018 skriver Anne Boschini och Marianne Sundström i tidskriften Ekonomisk debatt (med hänvisning till André Richters forskning):

”Enligt Richter (2016) var andelen barnlösa vid 45 års ålder omkring 28 procent bland män med låg arbetsinkomst födda 1932 men ökade till omkring 41 procent för motsvarande grupp födda 1967. ”

Siffrorna sprids genom en artikel i Forskning och framsteg:

”På 1970-talet hade 28 procent av de 45-åriga männen med låg inkomst inte fått barn. Nu på 2010-talet är andelen 41 procent”.

 Siffrorna publiceras sedan i bland annat SvD och DN.

2019 säger Johanna Rickne i Sveriges Radio P1:

– På 70-talet var det ungefär hälften av de fattigaste männen som bildade familj men nuförtiden är det mer än två tredjedelar av den gruppen som bildar familj.

Till Kulturnyheterna säger Johanna Rickne:

– Bland de män som befann sig bland de 20 procenten med lägst inkomst i Sverige och som fyllde 45 år 1970 var ungefär 45 procent barnlösa. 2015 var en tredjedel i samma grupp barnlösa. Så barnlösheten bland låginkomsttagande män har minskat från nästan hälften till ungefär en tredjedel.

Varken Johanna Rickne, Anne Boschini eller Marianne Sundström vill kommentera varför siffrorna visar på motsatta trender. Kulturnyheterna söker André Richter.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer