Agnes von Krusenstjerna är författaren som skrev om sinnessjukdom och kvinnlig sexualitet. Sigrid Hjertén, en av Sveriges största modernister, är den erkända målaren som plågades av depressioner, och dog efter en lobotomi. Nelly Sachs är Nobelpristagaren i litteratur som led av förföljelsemani.

Tre vitt skilda livsöden som nu skildras ur idéhistorikern Karin Johannissons perspektiv i boken ”Den sårade divan”

– De är verkligen divor de här tre damerna, säger författaren till Kulturnyheterna, och sårade därför att samtiden ansåg dem psykiskt sjuka, säger hon.

Hur skapas kvinnlig galenskap, hur excentrisk, grandios, sexuellt utlevande kan en kvinna vara innan hon bedöms som galen av sin samtid? vilka roller och identiteter är det möjligt för dom här kvinnorna att bygga.

Hård dom av samtiden

Det är utgångspunkten för Karin Johannisson, som ser hur samtidens dom mot normbrytande kvinnor är hård.

– De bryter mot normerna genom sitt beteende, genom sitt sätt att leva, sitt sätt att uppträda, och då bedöms de som galna.

All tre livsöden sammanfaller på Sveriges genom tiderna största mentalsjukhus, Beckomberga. Karin Johannisson har bland annat djupdykt i patientjournalerna och sett hur offren för samhällets stränga bedömning också äger makt att forma sina liv.

– En sak som faktiskt förvånade mig väldigt mycket är just den egenmakten de hade som intagna på Beckomberga, att de i viss utsträckning kunde göra sig själva till aktörer.

– Agnes von Krusenstjerna gjorde det definitivt, hon bestämde nästan allt som har med sin behandling att göra.

Snäva normer även i dag

Hade de varit män hade de kanske kallats genier. Men 1900-talets snäva normer verkar gälla än idag, menar Johannisson.

– Ja, jag kan tycka att det finns mycket kvar i dag av att kvinnan har ett mycket snävare utrymme för sin normalitet än mannen. Det skaver fortfarande att kalla en kvinna för geni, säger hon.