Arkitekturprofessor Fredric Bedoire, har sammanställt två ambitiösa volymer på 1000 sidor om 1000 år av svensk arkitekturhistoria. Från kristnandet med stenhus byggda för evigheten, fram till idag.

– Arkitekturen är ett sätt att läsa historien. Där är det är rikt och där det bra ekonomi byggs det mycket och stort. Och i vissa perioder är det mycket lugnare, då händer det inte mycket, berättar Fredric Bedoire för Kulturnyheterna. 

Internationella influenser

En plats som varit med genom nästan hela svenska arkitekturhistorien är Gamla Stan i Stockholm, som också illustrerar betydande internationella influenser och avtryck. Ett exempel där arkitekturen skvallrar om tidsandan, är det före detta bankhuset vid Lilla Nygatan i Gamla stan från andra halvan av 1800-talet.

– Här visas den absoluta moderniteten i tiden. Då var det att använda nya material som polerade granitkolonner, eller material i färg. Det ger uttryck för en väldigt dynamik i tiden.

I relation till det sena 1800-talets uttrycksfulla modernitet, är byggnader från sent 1700-tal en tydlig motsats, enligt Fredrik Bedoire, en tid som var stilla och där det inte fanns något särskilt man ville monumentalisera.

En osäker framtid

Fredric Bedoire menar att arkitekturen följer samhällsutvecklingen, och en byggnad som gestaltar den stämning som råder idag, är Ericssons anläggning i Kista utanför Stockholm.

– Det är ett modernistiskt hus, en kubisk glaslåda som är på väg att spricka. Den blir på ett väldigt stiligt sätt, en symbol för en osäker framtid som vi befinner oss i.

Se ett längre reportage i klippet ovan.