Det är en kort beskrivning i Historiska museets basutställning som historieprofessorn vid Södertörns högskola, i Aftonbladet kallar för en ”okritisk demonisering av välfärdsstaten”.
– Min grundläggande kritik är att historiska museet som är ett statligt museum väljer att göra den här vinklingen som är så knuten till högern och stämmer överens med den felaktiga bild av folkhemmet som SD gav i sin film. Att man inte bygger texten på den forskning som finns tycker jag är besvärande som forskare, säger Kjell Östberg till Kulturnyheterna.
Folkhemsdebatt pågår
Synen på folkhemmet har under sommaren blivit en het politisk fråga. SD lanserade ett politiskt budskap som gick ut på att bygga ”det nya folkhemmet” och i en kampanjfilm producerad av den SD-ägda tidningen Samtiden pekas Socialdemokraterna ut som särskilt ansvariga för det rasbiologiska tänkandet och politiken under andra halvan av 1900-talet.
Filmen har fått stark kritik från flera forskare som anser att den innehåller faktafel och förenklingar och närmast bör ses som ”försåtlig propaganda”.
Nu menar alltså Kjell Östberg att Historiska museet gjort sig skyldiga till en liknande historieförvanskning i sin beskrivning av folkhemmet.
– Det finns ingen beskrivning av vad folkhemmet var. Merparten av texten används till att kritisera folkhemmet. Det är naturligt att koppla folkhemsbygget till den sociala utjämningspolitiken, men det är helt bortsopat. Man gör det till en fråga om levnadsstandard och sen kritiserar man det på olika sätt. Stick i stäv med hur forskningen ser på det, säger Kjell Östberg.
Museichefen: ”Texten lyfts ur sitt sammanhang”
– Att plocka en av dessa texter ur sin kontext, som Kjell Östberg gör i sin artikel, tycker jag blir orimligt. Vi behöver se på historien i ett bredare sammanhang. Välfärdsstatens positiva utveckling finns med i utställningen och det är högst relevant att också nämna de smärtsamma historierna. Så komplex är historia. Att inte berätta om detta vore fel tycker jag, säger Katherine Hauptman, museichef för Historiska museet.
Hon påpekar att texten i utställningen producerades redan för åtta år sedan och att kopplingen som Kjell Östberg gör till en dagspolitisk situation får stå för honom.
– Vi utgår inte från olika politiska riktningar i vår historieskrivning, vårt uppdrag är att visa många olika perspektiv, säger Katherine Hauptman.
HISTORISKA MUSEETS TEXT OM FOLKHEMMET
Riksdagsvalet 1932 innebar förändring för Sverige. Socialdemokraterna fick tillsammans med Bondeförbundet majoritet i riksdagen. Frånsett tre månader 1936 behöll sedan Socialdemokraterna makten i 44 år, ända till 1976. Det var under denna tid som ”folkhemmet Sverige” byggdes. Partiledarna Per Albin Hansson 1932-46, Tage Erlander 1946-69 och Olof Palme 1969-86 satte sin prägel på svensk politik. På 1960-talet hade Sverige den högsta levnadsstandarden i världen.
Under 1970-talet vände utvecklingen. Internationell konkurrens från låglöneländerna, energikris, oro på arbetsmarknaden och en stor offentlig sektor som krävde höga skatter var några av de orsaker som bidrog till att Socialdemokraterna förlorade makten 1976.
Folkhemmet hade också sina baksidor. Staten försökte forma medborgarna genom olika sorters kontrollsystem och institutioner. Under perioden 1935 till 1975 steriliserades mer än 60 000 människor i Sverige. De allra flesta var kvinnor. Människor med t ex svåra psykiska problem skulle inte föda barn. Senare började man även sterilisera på grund av sociala skäl, som fattigdom eller allmän olämplighet. I praktiken var inte alla människor lika mycket värda.