Sveriges största rovfisk är också världens äldsta.
I går kom nyheten om att ett danskt-grönländskt forskarlag utsett håkäringen till världens mest långlivade ryggradsdjur.
Den arktiska hajen i tusenkilosklassen kan knäppa 400 år. Till och med uppemot 500. En dubblering av levnadstid jämfört med de 200 jordsnurr forskarna först trodde på. De nya rönen slog ner med ett plask i vetenskapskretsar. Nu är det historikernas tur att reagera.
– Jag sa till min fru i går, att här har vi någon som blivit könsmogen samtidigt som Gustav III:s statskupp!, säger Christopher O’Regan, 1700-talshistoriker.
Inkvisition och kungar
Samhällsutvecklingen som pågått ovan ytan kan knappt sammanfattas i ord.
– Den kanske inte har fått njuta eller bekymrats över det här: men bara övergången från ett alldeles cementerat klassamhälle med vattentäta skott mellan fyra stånd till alla de omvälvningar som följde, säger Christopher O’Regan.
– Kvinnans frigörelse, tänk att ha levt under en tid då man på fullaste allvar brände häxor på bål i Sverige. Tänk på nya förnuftsbaserade ideal på 1700-talet till Sveriges sista officiellt statliga krig på 1800-talet, 200 år av fred... Jag vet inte hur många vänner han eller hon har men om det finns någon som går ”back a long time” så möttes de under Karl XI regeringstid.
Könsmogen splittring
Malin Åkersten har podcasten Den blå hästen tillsammans med sin pappa, historikern och statsvetaren Ulf Åkersten.
– 30-åriga kriget, 1700-talet och frihetstiden i Sverige och Katarina den Stora av Ryssland!, säger Ulf Åkersten.
– På 1600-talet tittade hajen säkert på alla som flöt över den till det som skulle komma att bli USA.
Att håkäringen blev könsmogen just under frihetstiden är både passande och opassande.
– Det var ganska mycket elände i Europa på 1700-talet. Fram till franska revolutionen svalt folk. Medan några få hade det väldigt bra svalt andra.
– Men i Sverige hade vi Gustav III, och då var det nog rätt kul att vara könsmogen!, säger Malin Åkersten.
Havshistoria
Senare händer grejer även under ytan. Inte minst i arktiska vatten och i Nordsjön.
– I början av 1900-talet kom den första ubåten, eller hur pappa?, säger Malin Åkersten.
Det rör sig om den svenska marinens HMS Hajen (passande namn), införskaffad 1904.
– Ja, innan det hade man använt sig av luftfyllda klockor, säger Ulf Åkersten.
– Titanic sjönk 1912.
– Krockade med ett isberg, säger Malin Åkersten.
– Precis, det såg kanske hajen, svarar Ulf Åkersten.
– Kanske såg hen också Andrées polarexpedition i slutet av 1800-talet?, säger Malin Åkersten.
– Under första världskriget var det ett jättestort sjöslag i hajens område. Skagerrakslaget. Varken England eller Tyskland vann.
Motgångar från industrialismen och framåt
Det kan inte alltid ha varit lätt att leva som haj i 400 år. Särskilt inte från 1800-talet och framåt.
– På 1800-talet startar industrialiseringen. Då blir det föroreningar och då blir det jobbigt för hajen, säger Ulf Åkersten.
– Tyskarna sänkte massa ubåtar med olja under andra världskriget. Den måste ha varit svårt för hen. Och senare, på satellitåldern, regnade det ner projektiler i Atlanten. Det hade den kunnat få i huvet.
Christopher O’Regan tycker att håkäringen är en påminnelse om livets förgänglighet och storhet.
– Den här varelsen växte upp på 1600-talet. För oss har mycket gått framåt men för hajen har det varit miljöförstöring, algblomning och utfiskning. Livet är både före och efter oss. Här gestaltas det genom en enda, levande varelse. Det blir en symbol, en känsla av ödmjukhet. Vår tid på jorden är kort, säger han.