Javascript är avstängt

Javascript måste vara påslaget för att kunna spela video

Webbläsaren stöds inte

SVT stödjer inte uppspelning i din webbläsare. Vi rekommenderar därför att du byter till en annan webbläsare.
Cicero och Shakespeare hade olika humor. Foto: Thorvaldsens Museum/TT

Idéhistorikern: “Vi har blivit mer självironiska” 

Uppdaterad
Publicerad

Hur kommer det sig att vi människor har humor? Och hur har synen på det som är roligt förändrats genom historien? Det är stora filosofiska frågor som teologen och idéhistorikern Ola Sigurdson försöker besvara i sitt 1400 sidor långa verk Gudomliga komedier som nu ges ut på Glänta förlag - en bok som han själv beskriver som “mycket allvarlig”. 

Ola Sigurdson är teolog och professor i tros- och livsåskådningsvetenskap vid Göteborgs universitet. Han har skrivit om alltifrån Bruce Springsteen som väckelsefigur till postmodern teologi och hans forskning rör sig ofta i gränslandet mellan filosofi, religion och politik. I trebandsverket Gudomliga komedier tar han sig an humor.

– Humor är ett centralt fenomen för människors existens. Vi använder humor för att övertyga, förlöjliga eller vinna sympati, men ofta har det ansetts för perifert och frivolt för forskningen, teologin eller filosofin, säger Ola Sigurdson.  

Är det en rolig bok? 

- Det här nog den längsta och tråkigaste bok som någonsin har skrivits om humor. Jag försöker ta reda på vad för slags väsen människan måste vara för att kunna tycka något är roligt, och det är ju en allvarlig och filosofisk fråga, säger Ola Sigurdson. 

Från självbehärskning till självironi  

I Gudomliga komedier, som tagit 10 år att skriva och sträcker sig över 1400 sidor, undersöker han den västerländska humorns idéhistoria och märker en tydlig förändring över tid.  

För antika filosofer som Aristoteles och Cicero var det viktigt med självbehärskning. För att behålla sin värdighet var det viktigt att inte bli skrattad åt – men det gick bra att skratta åt andra . Under renässansen skedde en förändring, då skrev författare som Shakespeare och Michel de Montaigne om människan som en dåre. Sedan romantiken har det självironiska förhållningssättet fördjupats och är nu en naturlig del i vår kultur. 

– Vi har blivit mycket mer självmedvetna om vår humor och ironi. Vi är väldigt självironiska, men vi använder också humorn som ett skydd för att inte avslöja oss själva, säger Ola Sigurdson.

Tappar kontrollen när vi skrattar  

Synen på vad som är roligt må ha förändrats men vår förmåga att ha humor avslöjar ändå något grundläggande om oss människor, menar Ola Sigurdson.

– Om man skrattar väldigt mycket åt något så tappar man kontrollen, och på så sätt avslöjar humorn att vi människor inte alltid har kontroll. Humor innebär att överskrida sig själv och själva erfarenheten av att ha roligt kan liksom musik och kärlek få oss att uppleva något mer i tillvaron, säger Ola Sigurdson. 

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer