Julyssa Diaz är k-popexpert och manager inom k-pop. Foto: TT

Experten om k-popbranschen: ”Idolerna ska alltid vara tillgängliga för fansen”

Publicerad

Under de senaste två månaderna har tre k-popidoler hittats döda i sina hem. Dödsfallen har gett upphov till en debatt om den sociala press som kändisar i Sydkorea upplever.
– Idolerna förväntas upprätthålla massa ideal och när de inte gör det, till exempel om de blir tillsammans med någon, är de plötsligt inte värda någonting, säger Julyssa Diaz, k-popexpert och manager, till Kulturnyheterna.

I början av december påträffades den 27-åriga skådespelaren och k-popartisten Cha In-ha död i sitt hem. I slutet av november hittades 28-åriga Goo Hara, tidigare medlem i k-popbandet Kara, död och i oktober återfanns en annan stjärna avliden: 25-åriga Sulli, tidigare medlem i bandet f(x), något som Kulturnyheterna tidigare har rapporterat.

Dödsorsakerna är ännu inte fastställda. Det är sedan tidigare känt att Goo Hara försökt ta sitt liv, och hon har uppgett att hon har utsatts för hot och attacker på sociala medier. Även Sulli har varit öppen med sin psykiska ohälsa och talat ut om internetmobbning.

”Problemet ligger i det koreanska samhället”

Dödsfallen har satt ljus på den press som många unga kändisar i Korea utsätts för.

– Det underliggande problemet finns i det koreanska samhället. Det finns en enorm social press: det handlar om utseende, pengar, du ska gå på de finaste skolorna. Pressen blir ju större för k-popidolerna eftersom de ska vara förebilder och måste göra allt rätt. Som k-popstjärna är du mer utsatt för att du är så känd, berättar Julyssa Diaz, k-popexpert och manager inom k-pop.

Koreansk pop, eller k-pop som musikgenren kallas, är en av Sydkoreas främsta kulturexporter och en miljardindustri. Genren utvecklades under slutet av 90-talet och spreds framför allt i Asien. Med hjälp av att k-popidolerna tidigt började använda sociala medier för att nå ut blev genren under 2010-talet också stor utanför Asien.

”Kostar mycket pengar”

Enligt Julyssa Diaz består framgångsreceptet bland annat av att k-popidolerna och deras musik är en del av ett större, mycket genomtänkt koncept, en produkt som ska säljas. Allt startar i det som kallas idolskolorna.

– De börjar sin resa som trainee för ett företag där de tränar på allt ifrån sång, dans och koreografi till styling och mediaträning. Företagen håller koll på om och när de är redo för debut. För att nå toppen inom k-popen krävs det otroligt mycket pengar och därför tar det tid innan företagen vågar satsa. Det här kan pågå upptill tio år. De drillas hårt, det är mycket ovisshet, oro och stress.

En av de viktigaste pelarna inom k-pop är det som kallas ”fanservice”, det hör till att artisterna bjuder på något extra: släpper videos, går live på Instagram och pratar med fans. De ska vara tillgängliga för fansen, och helst ska de vara singlar.

– Idolerna förväntas upprätthålla dessa ideal och när de inte gör det, till exempel om de blir tillsammans med någon, förstörs bilden och de är plötsligt inte värda någonting. Sulli var ett speciellt fall då hon var öppen med att hon ville leva enligt egna regler och blev väldigt attackerad för det på nätet. Det var bara negativa kommentarer, det var som att hon var samhällets fiende nummer ett. 

– Samtidigt, om och i så fall varför de tog livet av sig eller inte kan vi inte veta, säger Julyssa Diaz.

Lokal. Lättanvänd. Opartisk. Ladda ner appen nu!

Hämta SVT Nyheter i App StoreLadda ned SVT Nyheter på Google Play

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer