Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

Brottsligt sprida bilder av offentligt konst på nätet

Domstolen beslutar nu att det är brottsligt att sprida bilder på internet av konstverk på allmän plats, utan tillstånd från upphovsmännen. Men hur detta påverkar allmänheten vill inte HD uttala sig om.

Är foton på offentlig konst fritt att sprida på nätet? Det har varit knäckfrågan i konflikten mellan Wikimedia Sverige och organisationen Bildupphovsrätt (tidigare BUS), som företräder skulptörer och andra upphovsmän till konstverk.

Efter ett beslut i Högsta Domstolen är svaret nu nej. Wikimedia får inte sprida offentlig konst på nätet utan upphovspersonens tillstånd, enligt HD:s beslut.

– Detta är mycket positivt för Sveriges bildkonstnärer. Vi har sedan många år haft fungerande avtal med kommuner, landsting och museer: Att Wikimedia nu också innefattas av upphovsrätten är en naturlig fortsättning på det, säger Erik Forslund, förhandlingschef och jurist på Bildupphovsrätt.

Konflikten har gällt Wikimedia Sveriges databas över offentlig konst, och deras webbplats offentligkonst.se. Konstverken på sajterna finns på allmänna platser i Sverige och det är oftast privatpersoner som försett fotona. På Wikimedia Sverige upprörs man över beslutet att göra detta till ett brott mot upphovsrätten:

– Ett jättetråkigt, otidsenligt beslut. Det känns inte som att HD tagit hänsyn till att världen förändrats i och med internet och den digitala utvecklingen, säger Anna Troberg, verksamhetschef för Wikimedia Sverige.

– Själva syftet med att man lägger offentliga medel på konst är att människor ska ha tillgång till den i sin vardag. Då kommer den också fotograferas, fortsätter hon.

Vad gäller för privatpersoner?

Efter domen har sociala medier fyllts med frågor om hur HD-beslutet ska tolkas. Får jag som privatperson fortfarande lägga upp bilder på statyer på till exempel Facebook och Instagram? Detta vill inte Högsta Domstolen uttala sig om:

– Vad vi har dömt avser det här målet, en databas med fotografier som inte är tillåtet att överföra eller tillgängliggöra för allmänheten. Men hur man ska se på Facebook och Instagram det vill jag inte uttala mig om eftersom det inte var uppe i detta målet, säger Lars Edlund, justitieråd på Högsta Domstolen.

Högsta domstolens beslut är prejudicerande, men Lars Edlund menar att den digitala världen ”innehåller så många varianter” att de inte entydigt vill säga vad som gäller för allmänheten, utan menar att det får avgöras från fall till fall. Från Bildupphovsrätts sida säger man sig bara vara intresserad av Wikimedias verksamhet i nuläget.

– Vi vill fokusera på organiserad, yrkesmässig verksamhet som Wikimedia. Vad en privatperson gör på Instagram bryr vi oss inte om, säger Erik Forslund.

Öppnar för tolkning

Anna Troberg gör en mer dramatisk tolkning av beslutet:

– Självklart säger Bildupphovsrätt att det bara gäller oss nu, men den här typen av organisationer brukar det förr eller senare börja gälla individer, det är så vi ser det, säger hon.

– I en tid när alla har en smart telefon får det här beslutet ganska allvarliga konsekvenser, det finns många redan nu som inte vet vad som gäller dem. Får man ta bilder på Götaplatsen utan att begå ett brott?

Även om Bildupphovsrätt inte kommer kräva ersättning av privatpersoner som delar bilder på nätet, kan enskilda konstnärer i teorin göra det. Men om HD:s beslut kan ge dem rätt i domstol är däremot oklart.

– Vi kan inte generellt uttala oss om hur man ska behandla det ena eller andra fallet, i så fall krävs fler konkreta detaljer. Vi har dömt i ett fall, vad som gäller för Facebook och Instagram vill jag inte uttala mig om, säger Lars Edlund.

Konflikten mellan Wikimedia och Bildupphovsrätt (tidigare BUS).

Visa

BUS stämde Wikimedia vid Stockholms tingsrätt för intrång i upphovsmännens ensamrätt enligt upphovsrättslagen. Nu har målet avgjorts i högsta instans och Högsta domstolen har slagit fast att Wikimedia inte har stöd i upphovsrättslagen för att sprida bilder av konstverken utan upphovsmännens tillstånd.

I sitt beslut skriver HD att det visserligen är tillåtet att fotografera offentlig konst och sprida fysiska bilder i begränsad omfattning. Men när de sprids digitalt på en databas som Wikimedias är det annorlunda: där görs bilderna tillgängligt obegränsat, utan att upphovsmännen får ersättning, vilket de enligt HD ska ha rätt till med tanke på spridningens kommersiella värde.

Hur man ska betrakta sociala medier som Instagram, Facebook eller Tumblr, där användarna också kan ladda upp bilder som kan ses under liknande omständigheter, framgår inte av domen.

Wikimedia Sverige kan ännu inte säga vad de konkreta konsekvenserna blir för deras verksamhet. I ett första läge ska man gå igenom domen med juridisk expertis, enligt Anna Troberg.

Relaterat

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer.

Offentlig konstkonflikt

Mer i ämnet