När konstnären Tomas Colbengtson föreslog en utställning tillsammans med Britta Marakatt-Labba för sin gallerist Helle Knudsen var det mer än ett decennium sedan som Marakatt-Labba ställde ut i Stockholm.
– Som kvinna och konstnär som arbetar med broderi har jag inte haft så hög status. Men plötsligt har något förändrats och nu skulle jag kunna leva av att åka runt och hålla kurser i broderi på olika konstakademier. Både broderi och samisk konst är väldigt inne nu, säger Britta Marakatt-Labba.
Skälen till att samisk konst idag väcker större intresse och uppmärksamhet är flera. Domen som gav Girja sameby rätt mot staten, kulturhuvudstaden Umeås fokus på samisk konst och ett strävsamt arbete av samiska kulturarbetare är tänkbara förklaringar.
– Det har inte varit populärt med samiska ämnen i konstutställningar i Stockholm. Utanför Sverige är intresset för samisk konst mycket större än här men nu tycker jag mig se en annan förståelse för samiska kultur även här, säger konstnären Tomas Colbengtson.
Materialet skiljer dem åt
Britta Marakatt-Labba jobbar med stygn och garn och skapar utifrån det broderade berättelser som är lätta att förväxla med akvareller. Ett genombrott fick hon med verket Kråkorna 1981 som skapades som ett svar på Alta-konflikten där samer protesterade mot en utbyggnad av vattenkraft i Alta- och Kautokeinoälvarna.
Tomas Colbengtson är glaskonstnär och grafiker. Han har utvecklat en alldeles egen metod med screentryck på glas. Många av glaskonstverken visar porträttbilder av personer från hans uppväxtort Tärnaby.
Inspireras av naturen
Gemensamt för Britta Marakatt-Labba och Tomas Colbengtson är att de inspireras av naturen, landskapet och framförallt samtiden.
– Jag tycker att det är min plikt som bildkonstnär att berätta med bilder för att stävja fördomar.
Mellan samisk konst och politik finn en omistlig koppling. Konsten är, om inte ett vapen så åtminstone, ett ovärderligt redskap i den politiska utvecklingen för ökade rättigheter för samer. Och även om Tomas Colbengtson inte ser sig som en politisk konstnär menar han att samisk konst har en unik drivkraft.
– Samisk konst vill något, den är inte bara dekoration. Samisk konst handlar om stolthet, rätt och revansch, säger han.
Utställningen Jođáhat visas på Helle Knudsens galleri mellan 27 februari och 23 mars.