Konstfacks utställningsrum ”Vita havet” skapar konflikt

Uppdaterad
Publicerad

Har namnet på Konstfacks stora utställningsrum, Vita havet, rasistiska konnotationer eller inte? Den interna konflikten på skolan har blivit en del av en större kulturdebatt om rasism på nordiska konsthögskolor.

Det anonyma konstnärskollektivet ”Brown Island” startades på Konstfack 2016. Namnet refererar till skolans utställningsrum, Vita havet, som enligt Brown Islands tolkning symboliserar den vita homogeniteten på skandinaviska konsthögskolor som gruppen menar är ett demokratiskt problem.

I en serie utställningar, akademiska uppsatser och aktioner på skolan har Brown Island velat ifrågasätta vad man ser som en vithetsnorm på Konstfack. Som ett led i sitt arbete har de lagt fram ett förslag om att byta namn på Vita havet, vilket i sin tur har utlöst en debatt på främst Dagens Nyheters kultursidor.

Namnbyte inte uteslutet

Konstfacksprofessorn och designkritikern Sara Kristoffersson har vänt sig emot förslaget på namnbyte med hänvisningar till att Vita havets ursprung inte har något med rasism att göra – namnet kom till på 1950-talet då ateljéväggar revs till en stor sal som fick heta Vita havet som en ”republikansk blinkning till det största rummet i Kungliga slottet” med samma namn.

Hon skriver vidare att vi lever i ett samhälle ”där 'kränkt' blivit ett mantra och ängsligheten för att kränka banar väg för orimliga eftergifter”.

Kristoffersson har fått kritik både från Brown Island och sammanlagt 44 professorer, lektorer, adjunkter och doktorander på Konstfack som menar att hon sysslar med ”en maktutöving som skadar förtroendet mellan studenter och lärare”.

Konstfacks rektor Maria Lantz har nyligen uttalat sig i ett pressmeddelande på Konstfacks hemsida, där hon skriver att skolan under de senaste åren gjort mycket för att ”öka förståelsen för djupt liggande och ofta osynlig rasism”, och att ett namnbyte på Vita havet inte är uteslutet.

Oslo och Köpenhamn

Ur ett nordiskt perspektiv är debatten om Vita havet inte unik. På konsthögskolorna i både Köpenhamn och Oslo har diskussioner om rasism och identitetspolitik blossat upp i spåren av Black lives matter-rörelsen, där två rektorer har fått avgå under hösten 2020.

På Oslos konsthögskola stödde den dåvarande rektorn Måns Wrange ett upprop från 130 studenter som sa sig vilja göra upp med strukturell rasism på skolan. Uppropet fick kritik från andra på skolan för att hota den akademiska friheten, och Måns Wrange avgick kort därpå.

På den Kungliga konstakademin i Köpenhamn var det rektor Kirsten Langkilde som fick lämna sitt jobb, efter att en diskussion om mångfald och rasism på skolan lett till en antirasistisk aktion där studenter slängde en byst föreställande skolans grundare, Kung Fredrik den femte, i kanalen.

Så arbetar vi

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer om hur vi arbetar.