I Fredrik Söderbergs verk blandas alkemi, österländsk religion och forntida myter med arketyper och urgamla symboler som solen, korset och svärdet. Men Söderberg är ingen flummare utan snarare en mycket disciplinerad sökare som använder måleriet till att utforska tillvarons innersta väsen.

En av Söderbergs inspirationskällor är Carl Gustav Jung som myntade arketyp-begreppet. Men den legendariska psykiatrikern var även intresserad av tibetansk buddhism. Det är därför alla Söderbergs bilder av Jungs egen villa från 2012 innehåller en mystisk, geometrisk mandala som svävar över byggnaden.

Mandalan som dyker upp i flera av Söderbergs verk är en rituell meditationscirkel som tibetanska munkar skapar av färgad sand. Och precis som munkarna verkar Söderberg betrakta både processen och den färdiga målningen som ett slags magiskt hjälpmedel för att nå djupare nivåer i det omedvetna.

För Söderberg är hantverket minst lika viktigt som idéerna. Det är ju i de minutiöst utförda detaljerna på exempelvis Sol och Stål från 2018 som djävulen verkligen visar sig vilket gör den blodiga massakern överväldigande. Innehållet har konstnären däremot bara samplat ur olika träsnitt från 1800-talet. 

Trots att Söderberg gillar alla gengångare som ingår i den japanska träsnittstraditionen påverkas konstnären numer mest av att han har konverterat till katolicismen. Några tydliga exempel är Kors och Sol från 2019 som inspirerats av blyinfattade fönster med glasmålningar som finns i många kyrkor.

Den här imponerande utställningen bevisar att Söderberg är en av våra mest intressanta samtidskonstnärer. Ett liknande intresse för andlighet och hantverk finns också hos flera av våra bästa, unga designers. Inte så konstigt kanske – för även i det hårt sekulariserade Sverige tror faktiskt nästan varannan person på något slags ande eller livskraft.