Formuleringen i Tidöavtalet har väckt kritik både bland bibliotekarier och fackförbund. I en debattartikel i Altinget skriver DIK:s förbundsordförande Anna Troberg att bibliotekarier riskerar att förvandlas från informationsspecialister till informanter om förslaget blir verklighet, och att allmänhetens förtroende för biblioteken kommer att trasas sönder.

I bibliotekslagen står att folkbiblioteken ska vara tillgängliga för alla och Lawen Redar (S), ledamot i Kulturutskottet, menar att förslaget går emot lagen.

– Att vi har en sån här portalparagraf i bibliotekslagen handlar om att den kulturella infrastrukturen ska vara öppen för alla. Biblioteken ska verka för yttrandefrihet, fri åsiktsbildning, information och för läsandet. Deras roll ska inte vara att vara informanter, för det skulle urholka hela grunden som det svenska biblioteksväsendet står på, säger hon.  

Vill bekämpa skuggsamhället

Migrationsminister Maria Malmer Stenergard (M) skriver i ett mejl till Kulturnyheterna att det är viktigt att ha kontroll över vilka som befinner sig i Sverige för att kunna bekämpa skuggsamhället.

”Skuggsamhället har under de senaste åren tillåtits att växa, människor utnyttjas och inte minst barn far illa. Regeringen avser vidta ett flertal åtgärder för att det ska minska. Ett exempel på detta är att titta på hur en ordning med informationsutbyte och anmälningsplikt skulle kunna se ut.”, skriver hon i mejlet.

– Det är helt nödvändigt att myndigheter samverkar för att råda bot på det skuggsamhälle som vi har, men jag är kritisk till att anmälningsplikten ska omfatta landets bibliotek, säger Lawen Redar (S).

Undantag ska utredas

I Tidöavtalet står att det kan finnas situationer där en anmälan skulle strida mot ömmande värden och att undantag från informationsplikten därför behöver utredas närmare. Direktiven för utredningen och när den ska tillsättas är ännu inte klart, skriver migrationsministern som inte vill föregripa utredningen och ge exempel på vilka som kan undantas från plikten.