Om cookies på våra tjänster

Vi har placerat cookies på din dator och lagrar ditt IP-nummer för att ge dig en bättre upplevelse av våra webbplatser. Om du inte godkänner eller vill ha mer information kan du läsa mer här: Om cookies och personuppgifter

De är Sveriges bästa – och sämsta – kulturskolor

Foto: TT Bild

Ny undersökning visar att det i många kommuner är en plånboksfråga huruvida barn och ungdomar får gå i musik- och kulturskolor.

I dag presenterar Lärarförbundet statistik över alla Sveriges kommuners satsning när det gäller musik- och kulturskolor. Bäst av landets 283 kommuner är den jämtländska kommunen Ragunda som legat högt även tidigare år men först i år hamnar i topp.

– Vårt mål var att vi skulle bli etta och nu har vi uppnått det så det känns fantastiskt roligt, säger Inger Runsten som arbetar på Kulturskolan i Ragunda.

Olika dyrt i olika kommuner

Rankingen är baserad på tre kriterier: Hur mycket pengar kommunen satsar på musik- och kulturskolan räknat i kronor per invånare i åldern 7-15 år. Om kommunen tar ut någon avgift för medlemmarna i skolan och hur stor andel av kommuninvånarna i åldern 6-19 år som tillhör en musik eller kulturskola.  

I Ragunda har kommunen valt att inte ta ut någon avgift samtidigt som de även valt att lägga relativt mycket pengar på den här typen av verksamhet.

– Vi gör kulturskolan tillgänglig för alla, alla ska känna sig välkomna och trivas och må bra. Det beror inte på vilka förutsättningar man har utan att man ska vilja, säger Inger Runsten från Kulturskolan i Ragunda som är nöjd med politikernas satsning.

”Ska inte vara en plånboksfråga”

Lärarförbundets ordförande Eva-Lis Sirén framhåller att möjligheten att delta i kulturskoleverksamhet i många kommuner beror på nivån på terminsavgiften.

– Vi vet att musik- och kulturskolan är något som kommunerna inte väljer att prioritera. Framförallt är det mycket en plånboksfråga, har man råd att ge sina barn tillgång till det här eller inte. Den stora övergripande bilden är att det ser väldigt olika ut beroende på vart du bor och så ska det naturligtvis inte vara, säger Eva-Lis Sirén.

Socialdemokratiska kommuner i topp

Av de tio kommuner som ligger i topp i Lärarförbundets ranking är sju av dem socialdemokratiskt styrda. Men det är inget som Eva-Lis Sirén tror innebär att Socialdemokraterna generellt sett satsar mer på den här typen av verksamhet.

– Det finns inget parti som kan berömma sig av att sköta det bättre än något annat parti. De socialdemokratiska finns i toppen men de återfinns också bland de kommuner som inte ens har någon kulturskola. Här handlar det om en brist på likvärdighet och alla kommuner och partier har en hemläxa att göra.

Storstäderna i botten

Stockholm, Göteborg och Malmö hamnar alla långt ner i rankningen. Av de tre städerna är det Göteborg som sticker ut vad gäller avgiften som är relativt låg. Både Stockholm och Malmö har dyra terminsavgifter och alla tre städerna satsar lite pengar på den här typen av verksamhet.

– I storstäderna är det ofta få platser som är väldigt eftertraktade. Därför får barnen stå i kö i flera år ibland för att ens få en plats. Något som i sin tur gör att kommunerna tycker att det är okej att höja avgifterna och så blir det till en plånboksfråga, säger Eva-Lis Sirén.

Se ett tv-inslag om de bästa musik- och kulturskolekommunerna i Kulturnyheternas 19-sändning.

Bästa och sämsta kommunerna – här är listan

Visa

Bäst:

1. Ragunda

2. Kramfors

3. Bengtsfors

4. Härjedalen

5. Ludvika

6. Habo

7. Bollnäs

8. Hällefors

9. Åre

10. Dals-Ed

Sämst:

1. Haninge

2. Uppsala

3. Huddinge

4. Åstorp

5. Järfälla

6. Skara

7. Heby

8. Norrköping

9. Uddevalla

10. Ljungby

Tolv kommuner utgår från rankingen då de inte lämnat fullständiga uppgifter. Sju kommuner har ingen musik- och kulturskoleverksamhet.

Så arbetar vi på SVT Nyheter

SVT:s nyheter ska stå för saklighet och opartiskhet. Det vi publicerar ska vara sant och relevant. Vid akuta nyhetslägen kan det vara svårt att få alla fakta bekräftade, då ska vi berätta vad vi vet – och inte vet. Läs mer